Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2014

Antijudiska, antiziganistiska och afrofobiska stereotypers historiska bakgrund, samtida reproduktion och konsekvenser stod i fokus för två välbesökta seminarier i Göteborg och Malmö.

Under hösten 2014 har SKMA arrangerat två tvådagarsseminarier om antisemitism, antiziganism och afrofobi. Det första seminariet ägde rum i Göteborg den 26–27 november, det andra i Malmö den 3-4 december. Totalt deltog runt 200 personer, i huvudsak lärare och fritidsledare, men även skolpolitiker, integrationsansvariga, poliser och andra yrkesgrupper. Seminarierna genomfördes i samverkan med Göteborgs stad och Malmö stad, och med stöd av arbetsmarknadsdepartementet.

Under seminarierna belystes och diskuterades olika rasistiska och fördomsfulla stereotypers uppkomst, historiska utveckling och förekomst i samtiden. I fokus stod tre fördomsmönster som i Sverige drabbar de judiska, romska och afrosvenska minoriteterna – antisemitism, antiziganism respektive afrofobi.

Joanna Rubin Dranger föreläste om stereotypa bilder och rasismens historia. Foto: Erik Gunnarsson.

Joanna Rubin Dranger föreläste om stereotypa bilder och rasismens historia. Foto: Erik Gunnarsson.

Först ut var idéhistorikern Henrik Bachner som föreläste om samtida antisemitism. Han påpekade bland annat att en grundläggande orsak till nutidens antisemitiska uttryck är den kvarlevande tankevärlden av historiskt och kulturellt rotade föreställningar som vidareförmedlas och förändras. Olika politiska, ekonomiska eller sociala konflikter kan utlösa antijudiska reaktioner – som sommarens krig i Gaza – men är inte i sig orsaken till antisemitismen.

Under seminariets första dag föreläste även historikern Jan Selling. Selling utkom 2013 med boken Svensk antiziganism som diskuterar den svenska statens behandling av romer och politikens konsekvenser i form av diskriminering och utanförskap. Frågestunden som följde på föreläsningen kom mycket att handla om antiziganismen i den pågående debatten kring tiggare i Sverige. Här framhöll Selling med emfas att alla tiggare inte är romer, och tvärtom: alla romer är inte tiggare. Den tredje föreläsaren dag ett var etnologen Viveca Motsieloa som gav ett historiskt och nutida perspektiv på afrofobi.

Dag två inleddes i Göteborg av forskaren Tobias Hübinette som via länk föreläste om afrofobiska yttringar idag, och i Malmö av etnologen Berit Wigerfelt och historikern Anders S. Wigerfelt som redovisade resultat från ett forskningsprojekt om hatbrott mot judar, romer och afrosvenskar i Skåne.

Hur reproduceras stereotypa bilder? Den frågan besvarades i en bildrik och pedagogisk genomgång av Joanna Rubin Dranger, serietecknare och professor i illustration vid Konstfack. ”Vad vi vet om en bilds funktion, historia och sammanhang avgör hur vi avläser bilder”, underströk Rubin Dranger och i sin föreläsning exemplifierade hon bland annat med Mona Lisa-pastischer, hakkors, toalettsymboler och stereotyper i Tintin-album av såväl svarta som judar. Historikern Lars M Andersson följde upp med en genomlysning av de antisemitiska och antiziganistiska bildtraditionerna.

Gensvaret från deltagarna var överväldigande positivt. Jenny Skånberg kommer från Positiva gruppen Väst och uppskattar upplägget: ”Det är givande att prata om afrofobi, antisemitism och antiziganism som separata delar men också att koncentrera sig på hur de olika mekanismerna samverkar”. Särskilt lyfter hon fram det självrannsakande i Rubin Drangers föreläsning. Just den tanken slår även Ruba Said, handläggare på Migrationsverket i Vänersborg, när hon beskriver seminariet: ”Det får en att ifrågasätta sina egna tankar och funderingar”.

Under våren planerar SKMA att genomföra seminariet i Stockholm.

Erik Gunnarsson

Erik Gunnarsson är medlem i SKMA och studerar vid Stockholms universitet.