Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2014 (ursprungligen publicerad i DN 9/12 2013).
I slutet av förra året uppmärksammades att vissa nätbokhandlar sålde det antisemitiska falsariet Sions vises protokoll och lade ut presentationer av boken där det ifrågasattes huruvida den var en förfalskning. Adlibris och Bokia drog tillbaka den svenska utgåvan, men debatten pekade på en oklar hållning till hatlitteratur hos nätbokhandlarna. Och de fortsätter att sälja Sions vises protokoll – på engelska.
Uppgifterna i förra veckan [v. 49] om att nätbokhandlar som Adlibris och Bokia säljer det antisemitiska falsariet Sions vises protokoll väckte berättigad kritik. ”Protokollen”, fabricerade av den tsarryska hemliga polisen och publicerade 1905, är en av de mest spridda och i sina följdverkningar förödande antijudiska skrifterna. Bokens kärnidé – att judar genom en internationell konspiration eftersträvar världsherravälde – spelade en avgörande roll i nazistisk ideologi och influerade beslutet om förintelsen av Europas judar.
Även om ”protokollen” sedan länge är diskrediterade i västliga demokratier utgör de fortfarande en viktig referenspunkt i vissa högerextrema och radikala islamistiska miljöer. I Mellanöstern säljs boken öppet och den ”sionistiska” sammansvärjningen är en återkommande förklaring till skeenden på såväl global som lokal nivå. I ”mildare” former förekommer delar av mytbildningen – antydningar om hur judar styr USA och utövar ett oerhört inflytande över medier och finansväsende – i den bredare politiska debatten i väst, så även i Sverige.
Adlibris vd Magnus Dimert* var till en början avvisande mot kritiken, men nätbokhandeln valde under fredagen att ta bort Sions vises protokoll med hänvisning till att ”juridisk prövning pågår” och meddelade att man avsåg att ”utarbeta en policy gällande hantering av böcker som klassas som hatlitteratur”. Även Bokia tycks ha plockat bort boken, men utan förklaring.
”Det har avfärdats som ett falsarium sedan andra världskriget. Men stämmer det verkligen?”, hette det i presentationen av Sions vises protokoll hos Adlibris. Nätbokhandeln säljer inte lägre denna utgåva av boken. (Skärmbild)
Bättre sent än aldrig. Men att Adlibris, och av allt att döma även vissa andra nätbokhandlar, förefaller ha saknat riktlinjer när det gäller rasistisk propaganda är anmärkningsvärt. Och utarbetas en ”policy” efter de tankar Dimert lanserat är det tveksamt om den kommer att göra någon skillnad.
Att använda juridiken, det vill säga om bokens innehåll är lagligt eller inte, som kriterium är meningslöst om syftet är att undvika försäljning av rasistisk litteratur. Det är ingen hemlighet att ribban för vad som kan fällas för hets mot folkgrupp ligger synnerligen högt och att ett friande på denna punkt inte säger någonting om huruvida innehållet är rasistiskt eller ej. Adlibris måste självständigt ta ställning till vilken typ av litteratur de vill sälja och ta ansvar för sina beslut.
Men Dimert har också andra invändningar mot att inte erbjuda hat och hets. Att inte sälja Sions vises protokoll vore att ”censurera”, förklarade han i DN 5/12. ”Det handlar inte om det kommersiella värdet, utan om att yttrandefriheten och tryckfriheten är viktiga delar av en demokrati”.
Det är en egendomlig argumentation. Bokhandlare har naturligtvis ingen skyldighet att sälja allt som går att sälja. Alla gör någon sorts urval och ingen, knappast heller Dimert, skulle påstå att urvalet innebär censur. För övrigt tycks även Adlibris dra gränsen någonstans när det gäller försäljning av hatlitteratur – det finns titlar de inte erbjuder – men hur den dras är högst oklart.
Att inte sälja rasistisk propaganda hotar självfallet inte heller yttrande- eller tryckfriheten. Tvärtom. När etablerade bokhandlare säljer denna typ av litteratur bidrar de till att sprida och normalisera idéer som undergräver grundläggande demokratiska värden. (Det tål att upprepas: att inte sälja är inte detsamma som att förbjuda eller ”censurera”.) Denna tendens stärks när man som Adlibris och Bokia salufört böcker med förlagens egna reklamtexter. ”Det har avfärdats som ett falsarium sedan andra världskriget. Men stämmer det verkligen?”, har det hetat om Sions vises protokoll.
Man kan tycka att senare decenniers debatt om islamistiska och högerextrema terrordåd och hatbrott, inte minst Breiviks bland annat av antimuslimsk lektyr inspirerade massmord, borde ha fungerat som en påminnelse om att rasistisk propaganda (oavsett om den kommer i tryckt eller digital form) har potential att förgifta sinnen och leda till katastrofala handlingar. Jag skriver påminnelse eftersom denna kunskap funnits sedan länge. ”Protokollens” verkanshistoria är ett lika talande som smärtsamt exempel.
Men de stora nätbokhandlarna verkar inte vilja bli påminda. Där säljer man inte bara antisemitisk propaganda. Där erbjuds även hets mot muslimer. Och där säljs ”The Turner Diaries”, som bland annat influerade Oklahomabombaren Timothy McVeigh. Denna uppmaning till terror mot judar, svarta och andra grupper krängs av Adlibris med det glada tillropet ”den perfekta julklappen!”. Det är i alla fall en uppriktig slogan – för det handlar så klart om affärer och inte om yttrandefrihet.
Henrik Bachner
Artikeln publicerades ursprungligen i Dagens Nyheter 9/12 2013. *Magnus Dimert lämnade vd-posten i början av 2014.
Se även denna kommentar av SKMA om Adlibris fortsatta agerande.