Brå har publicerat statistik för anmälda hatbrott 2012. Den visar att brott med främlingsfientliga/rasistiska (inkl afrofobiska och antiromska) motiv fortsatt utgör den största kategorin, totalt 72%. Under 2012 anmäldes 221 hatbrott med antisemitiska motiv, en ökning med 14% jämfört med 2011. 306 hatbrott med antimuslimska motiv anmäldes, en ökning med 10%. (Ökningarna av anmälda antisemitiska och antimuslimska hatbrott ligger inom den statistiska felmarginalen.) 694 homofobiska hatbrott anmäldes, en minskning med 17%. Brå:s rapport redovisar även statistik för ytterligare typer av hatbrott.

Några resultat som gäller antisemitiska hatbrott (citerat ur Brå:s rapport):

  • ”De vanligaste brottstyperna i anmälningarna var olaga hot/ofredande (39 procent) och hets mot folkgrupp (36 procent). Jämfört med övriga hatbrottsmotiv uppvisar det antisemitiska motivet högst andel hets mot folkgrupp.
  • 75 procent av gärningspersonerna var obekanta för målsäganden och brotten begicks främst på allmän plats, internet och religiösa platser.
  • 42 procent av de antisemitiska hatbrotten som anmäldes 2011 klarades upp. Av dessa personuppklarades 7 procent medan 35 procent klarades upp på teknisk väg.”

När det gäller identifierbar ideologisk/politisk bakgrund till antisemitiska hatbrott, skriver Brå:

”Ibland kopplas antisemitism samman med nationalsocialistisk ideologi, men det är bara en del av en komplex verklighet. Exempelvis utgörs 73–74 procent, det vill säga nästan tre fjärdedelar, av polisanmälningarna rörande antisemitiska hatbrott av fall utan tecken på en sådan koppling. Av dem med tecken på en eventuell högerextrem/nationalsocialistisk koppling är det dessutom sannolikt att bruket av exempelvis hakkors ofta beror på dess starka antisemitiska symbolvärde och inte på att gärningspersonen hyser nationalsocialistiska sympatier. Vanligare idag är det att uttryck för antisemitism istället har en koppling till exempelvis konflikter i mellanöstern, kanske främst mellan Israel och Palestina. I det sammanhanget är det också viktigt att skilja på när en stat kritiseras för sin politik och när händelserna tar sig antisemitiska uttryck riktade mot hela den judiska folkgruppen.”

Ladda ner Brå:s rapport  här.