Publicerad i Sydsvenskan 15/3 2013 (ej på nätet)
Åklagarmyndigheten i Malmö meddelade den 6.3 att förundersökningen om attentatet mot judiska församlingen i september förra året läggs ned. Kammaråklagare Hans Hardings hantering av ärendet är dock oroande.
Med sitt agerande har han bidragit till att bagatellisera problemet med judehat.
Den första märkligheten är att Hans Harding talar med kluven tunga. I ett pressmeddelande från den 6 mars gissar han att ”det hela kanske i stället är ett urspårat pojkstreck”.
När Svenska kommittén mot antisemitism ber Harding klargöra saken menar han att det skulle kunna röra sig om ett pojkstreck, men understryker att detta är spekulation. Gärningsmännen har inte kunnat identifieras och alltså känner man inte till motivet till dådet.
Men när samme Harding, sannolikt inom loppet av några timmar, talar med Sydsvenskans reporter, slår han fast att det är ett pojkstreck. Uttalandet till Sydsvenskan finns, enligt uppgift, på band. En kammaråklagare måste vara mer varsam med orden.
Men än märkligare är inställningen till allvaret i händelsen. Att över huvud taget tala om ett pojkstreck är ansvarslöst. Det för tankarna till harmlöst bus och anknyter till en olustig tradition i svensk debatt där rasistiska och antisemitiska dåd alltför ofta avfärdats som just oförargliga dumheter.
Även om gärningsmän och motiv är okända, och även om – vilket Harding tror – det skulle finnas ett samband mellan attacken mot judiska församlingen och ett annat fall av skadegörelse i Malmö, så ter det sig ytterst osannolikt att valet av judiska församlingen som måltavla för angreppet skulle vara rent slumpmässigt eller att dådet skulle sakna antijudiska inslag.
Det har alltså med stor sannolikhet valts just för att det är judiskt.
Vilken signal skickar det till personer, som hatar judar i Malmö, när en viktig företrädare för rättsväsendet ser så lättvindigt på det som hänt? Och tro mig, i Malmö finns alltför många som hatar judar för att de är judar, det har vi sett många exempel på. Fråga exempelvis Malmös rabbin Shneur Kesselman, som utsatts för så mycket våld och förnedring.
Hardings oklara och spekulativa uttalanden har av vissa medier tolkats som att det skulle stå klart att dådet mot judiska församlingen inte utgjorde ett hatbrott. Även denna grundlösa slutsats – gärningsmän och motiv är ju okända – bidrar till att förminska allvaret i det som skett.
Malmö har stora problem med hat mot judar, liksom mot andra grupper. Ansvariga i regionen spelar en viktig roll. Hans Harding är en av dem. Så här långt tycker jag inte att han har tagit sitt ansvar.
Jag efterlyser ett klargörande från Hans Harding. Jag hoppas att han denna gång inte talar med kluven tunga, undviker trivialiserande ordval och visar att han verkligen förstår att antisemitismen i Malmö utgör ett allvarligt problem.
Willy Silberstein
Ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism