Artikeln publicerades i SKMA:s Nyhetsbrev oktober 2012.

Norge under den nazityska ockupationen och uppgörelserna efter kriget stod i fokus för den studieresa till Oslo och Värmland som Forum för levande historia och SKMA arrangerade i september. Journalisten Peter Götell deltog.

I höst är det sjuttio år sedan en stor del av Norges judar greps och deporterades till dödsläger i Polen. Endast några tiotal överlevde av de sjuhundrasjuttiosju som hamnade där. Ungefär ett tusental kunde fly till Sverige, några gömde sig i Norge och skulle sannolikt ha hittats allt eftersom och drabbats av samma öde som dem som skeppades iväg. Förintelsen av judar har även en norsk historia.

I sköna Bygdöy, en av Oslos finare stadsdelar, ligger Centret för studier av holocaust och livssynsminoriteter (HL). Det är inrättat i Vidkun Quislings bostad Villa Grande (Gimle) och bildades 2005 som en del av en uppgörelse mellan norska staten och Norges judenhet. Den går under namnet ”Restitusjonsoppgøret” som var en slags reglering av det som Norges judar plundrats på.

HL-senteret i Oslo. Foto: Anette Göransson

Många familjer utplånades helt och det fanns inga arvingar. I de fall det fanns anhöriga kunde dessa få ersättning för det som stulits från deras förfäder. Uppgörelsen hade både en kollektiv och individuell del. HL–centret är del av den kollektiva restitutionen. Det som skedde i Norge under kriget var inte unikt, det unika var att plundringen noga dokumenterades av den myndighet – likvidasjonsstyret – som skapades för att utplåna judarnas historia i Norge.

Jag har skrivit om det tidigare i dessa spalter och fick några hårda reaktioner från norska läsare som fann det provocerande att läsa sådant från en svensk, vars land ju slapp undan ockupation och krig genom ”feghet”.

– Du ska inte lära norrmän om vår historia, fick jag bland annat veta.

Jag besökte HL–centret i helgen. Det påminner till del om vårt eget Forum för levande historia. De arrangerar utbildningar, föreläsningar, tar emot elever, lärare och andra vuxna och diskuterar och informerar om vad som hände i deras land under krigsåren. De har även en mycket innehållrik permanent utställning om Norge och Förintelsen. I höst handlar många av aktiviteterna om deportationen av judarna hösten 1942.

– Detta är en svår fråga för Norge. Vår självbild stämmer inte riktigt med hur det var. Faktum är att fler norrmän deltog på Quislings sida än dem som kämpade i motståndsrörelsen, sa Erik Thorstensen, en av centrets medarbetare när han berättade om deras aktiviteter.

Peter Götell

Peter Götell är ledarskribent på Bohuslänningen. Artikeln, som är något kortad, publicerades ursprungligen i Bohuslänningen 19/9 2012.