Willy Silbersteins ledare publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2012
Jag tror att jag skrivit det tidigare. Innan jag blev ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism förstod jag nog inte hur stort problemet med hat mot judar är.
Nu gör jag det.
Låt mig ta ett i skrivande stund lika aktuellt som trist exempel. Det kommer från Danmark. En lyssnare ringer till det direktsända programmet Mortens aften. Det sänds i public servicekanalen Radio24syv vilket jag, som en varm anhängare av public service, tycker förpliktar.
Det är Peter från Österbro som ringer, berättar tidningen Kristeligt Dagblad. Peter får spotta ur sig den ena judehatande loskan efter den andra. Han avbryts inte, han ifrågasätts inte. Tvärtom får han eldunderstöd från Michel Doddis som är gäst i studion.
Att en knäppskalle råkar sitta i studion under en direktsändning händer, fråga mig. Efter många år på Sveriges Radio vet jag att direktsändning kan vara ett äventyr på slak lina. Men en programledare måste bestämt sätta ned foten. I Sverige, och jag är rätt säker på att reglerna är lika i Danmark, förväntas programledare faktiskt att aktivt ta ställning och vara partiska. För demokrati och mot rasism.
Men den danske studioreportern gör något helt annat. Han försöker att skoja bort Peter som bland annat är upprörd över att det gått så långt att antisemitismen plötsligt blivit något negativt.
Han frågar under loskandet i judehatets tecken: taler i om jyder eller jöder? Det vill säga: talar ni om jylländare eller judar.
Historien hade kunnat sluta här. Det gör den tyvärr inte.
För tack och lov blev det liv efter det inträffade. Kritiken från lyssnare blev hård och programledaren ifrågasattes.
Men som den egensinnige man programledaren Morten Vammen ger intryck av att vara, sände han hela samtalet i repris dagen därpå.
Jag tycker att det här har flera dimensioner. En är att det som självklart var tabu för ett antal år sedan nu släpps fram. Gå ett eller två decennier bakåt i tiden och detta hade varit helt otänkbart, punkt. Nu släpps hatet fram och repriseras till och med i en public servicekanal i dansk radio.
En annan aspekt handlar om civilkurage. Jag vet själv att det ibland är jobbigt att säga ifrån när en nedsättande kommentar fälls om en muslim, en rom, en jude vid fikabordet. Men det är just där kampen mot fördomar börjar. I det lilla samtalet, i din sfär, bland vänner, bekanta eller människor du just träffat.
Hat och fördomar får aldrig normaliseras, aldrig bli en accepterad del av vardagen och det offentliga samtalet. Men för att så inte ska bli fallet måste vi bli mycket bättre på att säga ifrån, ifrågasätta och argumentera emot.
Det finns faktiskt en parallell till det som inträffade i dansk radio. I Studio ett i Sveriges Radio fick professor Claes G Ryn lägga ut texten om att det inte är Obama eller den amerikanska regeringen som styr amerikansk politik. USA, förklarade han, styrdes egentligen av en sorts ”permanent” hemlig skuggregering. Ryn exemplifierade genom att peka på ett antal medarbetare i den amerikanska administrationen med judisk bakgrund och antydde att dessa tjänade Israels intressen. (Se artikeln ”Varför är ledande politiker tysta?” i detta nummer av SKMA:s Nyhetsbrev ).
Att professor Ryn har denna typ av åsikter är ingen nyhet. Märkligare är att Sveriges Radio fortsätter att anlita honom som en respekterad expert.
Jag tycker också att det är beklagligt att inte programledarna hade bättre kunskaper. Då hade de säkert gått på Ryn. I stället fick han föra fram sina konspirationsteorier utan att bli ifrågasatt.
Willy Silberstein
Ordförande för Svenska kommittén mot Antisemitism