Texten publicerades i SKMA:s Nyhetsbrev 2011

Lena Jersenius om SKMA:s samarbete med Dawid Rubinowicz Society och stimulerande möten mellan svenska och polska ungdomar.

Svenska kommittén mot antisemitism har sedan hösten 2007 arrangerat ungdomsresor till Förintelsens platser i Polen. Under denna period har våra pedagoger guidat ett trettiotal grupper från hela landet. Cirka tusen ungdomar och lärare har deltagit i resorna. De flesta av dessa studieresor har gått till Auschwitz-Birkenau, Rabka och Krakow.

Förra året inledde SKMA dock även ett samarbete med två skolor i Bodzentyn, en liten stad inte långt ifrån Kielce. I staden finns även kulturföreningen Dawid Rubinowicz Society, (Towarzystwo Dawida Rubinowicza, TDR), som SKMA samarbetat med sedan 2008. Föreningen, som uppkallats efter en ung pojke som skrev dagbok från gettot i Bodzentyn, vill värna minnet av den judiska befolkningen i staden och upplysa yngre generationer om vad som hände under andra världskriget. Initiativet till kontakterna mellan SKMA och TDR kom från Max Safir, född i Bodzentyn och överlevande från Kielce.

Bodzentyn
1939 när Bodzentyn ockuperades av tyskarna utgjorde den judiska befolkningen mer än 30 procent av den totala befolkningen. Våren 1941 upprättades ett öppet getto där judar från Bodzentyn och närbelägna orter föstes ihop. En transport med hundratals judar från Plock skickades också till staden.  Den judiska befolkningen i Bodzentyn hjälpte dessa nykomlingar så gott det gick, men många dog av svält eller tyfus.

Till Bodzentyn fördes även den unge pojken Dawid Rubinowicz från den lilla orten Krajno. Han började skriva dagbok och beskrev hur tyskarnas allt hårdare ockupation påverkade livet i Bodzentyn. Han berättar i boken om vad som hände i hans familj och vad han såg hända runt omkring sig. Dagboken hittades på 1950-talet och lästes som följetong i den lokala radion. Den översattes till svenska och gavs ut av Bonniers förlag 1960.

Från gettot i Bodzentyn flydde en del judar till den närbelägna staden Starachowice där tyskarna upprättade ett antal arbetsläger. De judar som tog sig dit hoppades att arbete på någon av dessa arbetsplatser skulle rädda dem från att bli skickade ”österut”. Max Safir flydde från Kielce till Starachowice och arbetade på Herman Göring Werke, innan han skickades till Auschwitz-Birkenau, Mauthausen och Ebensee där han befriades i maj 1945.

Polska ungdomar berättar
Den första elevresan till Bodzentyn genomfördes i april 2010. Elever och lärare från Lillåns 7-9-skola i Örebro inledde sin resa till Polen med ett besök i Bodzentyn. Därefter har vi haft ytterligare en grupp från Lillåns skola samt en grupp gymnasieungdomar från Lindeskolan i Lindesberg (se Maja Frödéns artikel härintill) som innan besöket i Auschwitz-Birkenau tillbringade några dagar i staden för att tillsammans med polska ungdomar studera hur den nazistiska ockupationen påverkade befolkningen – såväl den judiska som den icke-judiska – på en mindre ort som Bodzentyn.

I Bodzentyn berättar de polska skolungdomarna om staden, visar bilder och läser ur bland annat Dawids dagbok och andra vittnesmål från överlevande. I skogarna runt Bodzentyn var motståndet mot den tyska ockupationen stort. Ett flertal partisangrupper bildades och Bodzentyn liksom flera närliggande byar utsattes för hårda repressalier av den tyska armén.

Vid besöket i Starachowice, som de polska och svenska eleverna gör gemensamt, fokuseras på livet i gettot och på uppbyggnaden av slavarbetslägren. Från dessa läger finns ett flertal vittnesmål som beskriver förhållandena där. Efter kriget kom överlevande från lägren tillbaka till staden. I Starachowice, liksom på flera andra platser, mördades flera hemvändande judar av polska nationalister. Denna händelse, som finns beskriven i Christopher Brownings bok, belyser hur den judiska befolkningen även efter kriget utsattes för trakasserier, hot och förföljelse.

Ökar förståelsen för vad som hände
Under rundvandringarna följer eleverna Dawid Rubinowicz’, Max Safirs och andras levnadsöden. De besöker platser i Bodzentyn och Starachowice med anknytning till det judiska livet och till Förintelsen. Genom att berätta om enskilda levnadsöden söker vi skapa en närhet till vad som hände under Förintelsen. Och genom att polska och svenska elever tillsammans besöker dessa platser och arbetar i blandade grupper med olika uppgifter –  t.ex. att jämföra propagandabilder med antisemitiska teman från Tyskland, Polen och Sverige – skapas en möjlighet för dem att få djupare förståelse för antisemitismens betydelse i alla tre länderna på 20- och 30-talet. De diskuterar hur det var då och hur det är i dag i sina respektive samhällen.

När de svenska eleverna möter de polska ungdomarna blir också närheten till vad som hände under andra världskriget större, samtidigt som de tillsammans reflekterar över betydelsen av varje enskild människas ställningstagande. I mötet med de polska eleverna konfronteras de svenska eleverna också med den tystnad som rått i Polen efter kriget kring de polska judarnas öde under Förintelsen och funderar över vad en sådan tystnad får för konsekvenser när det gäller minnet av och kunskapen om Förintelsen.

Pedagogiska ledare vid besöken var Mikael Enoksson från Lillåns 7-9 skola, Lillemor Bodman från Lindeskolan och Krystyna Rachtan från Bodzentyns Lyceum. Lena Jersenius från SKMA förberedde programmen och guidade grupperna i framför allt Starachowice.

Lena Jersenius

Kanslichef och utbildningsansvarig på SKMA