Följande artikel publicerades i DN Kultur 20/1

”Djupt ohederligt agerande av Aftonbladet.”

Aftonbladet försöker (21/12, 22/12) blanda ihop korten i sitt försök att försvara publiceringen av Donald Boströms grova anklagelser om mord och organstöld mot palestinier.

Det sker genom hänvisning till uppgifter i en gammal israelisk skandal. En chefspatolog på det rättsmedicinska institutet Abu Kabir, Yehuda Hiss, använde, utan tillstånd, hud, hornhinnor, hjärtklaffar och bendelar från döda för transplantationer och i forskningssyfte. Det var döda israeliska soldater, döda gästarbetare, döda palestinier – det handlar med andra ord om ett urskillningslöst användande av likdelar utan efterlevandes medgivande.

Den smutsiga verksamheten riktade sig inte mot någon enskild etnisk grupp. Och, framför allt, det har inte handlat om att någon dödats i syfte att stjäla organ eller om internationell organhandel.

En undersökning av Hiss förehavanden genomfördes redan 2002 och han blev avskedad från sin post 2004.Detta har varit känt sedan länge. Ändå var det inget Boström tog upp i sin artikel. Hur Aftonbladet nu nymornat kan påstå att Hiss-affären skulle bekräfta Donald Boströms grundlösa anklagelser är obegripligt, men illustrerar väl bristen på bärande argument.

Faktum kvarstår. Utan någon som helst bevisning hävdade Donald Boström att staten Israel systematiskt mördade palestinier i syfte att plundra dem på organ. Boström sökte dessutom göra gällande att unga palestinier ”fångats in, och … ofrivilligt fått agera organreserv innan de dödats”. Det hela kopplades även till en kampanj för organdonationer i Israel. ”Samtidigt som denna organkampanj pågick försvann unga palestinska män som levererades tillbaka nattetid till sina byar fem dygn senare, döda och uppsprättade”, står det i texten.

Så byggs en mening naturligtvis inte upp om inte ett orsakssamband antyds. Och det orsakssambandet består inte bara i organstölder utan i aktivt dödande av palestinier. Boström låter ett ”stort antal” palestinska familjer yttra misstanken att ”deras söner blivit bestulna på organ innan de dödades”.

De föregivna förbrytelserna i Israel associeras på ett dunkelt sätt till en korruptionshärva i New Jersey och gripandet av en judisk man involverad i organhandel. Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg kallar nu (i ”Medierna”, P 1 2/1) sammankopplingen med New Jersey-skandalen för ”olycklig” och hävdar att det för henne själv hela tiden varit ”självklart att det här inte hörde ihop med New Jersey”.

Att hon själv i Aftonbladet (”Granska Israel!” 21/8) spätt på den ”olyckliga sammankopplingen” då hon i en sammanfattning av Boströmartikeln utökade den underförstådda amerikansk-judiska involveringen till att innefatta ”ett tjugotal rabbiner” som skulle vara anklagade för ”penningtvätt och illegal organhandel med kopplingar till Israel”, är något hon nu förtiger.

Aftonbladets agerande i denna historia har från början till slut varit djupt ohederligt. I sak har ingenting förändrats av att en israelisk skandal åter plockats fram. Den bekräftar inte på något sätt Boströms horribla beskyllningar. Däremot har Aftonbladets påståenden om att Boström nu skulle ha ”fått rätt på varenda punkt” (Linderborg i ”Medierna”) givit ytterligare bränsle till den antisemitiska eld man redan tänt. När ska Aftonbladets ledning ta sitt ansvar?

WILLY SILBERSTEIN
Ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA

CHARLOTTE WIBERG
SKMA