Inblick i antisemitismens illvilliga agenda?
Ledare
I skrivande stund skakas världen av en finanskris. Regeringar, företag, organisationer och privatpersoner över hela världen påverkas av denna utveckling. I tider av oro är det brukligt att de sedvanliga syndabockarna plockas fram, dammas av och tas i anspråk. Det dröjde därför inte länge förrän hängivna konspirationsteoretiker vädrade morgonluft; genast försökte de leda i bevis att finanskrisen är de traditionella strykpojkarnas fel. I krisens kölvatten har vi därför sett hur ”judar”, ”sionister” och ”den judiska lobbyn” anklagas för det som har inträffat. Än en gång – för vilken gång i historien (?) – menar alltså somliga att det mest ansvarsfulla sättet att reagera i en allvarlig och komplex situation är att sprida antisemitiska påståenden.
läs hela texten här.
AV JESPER SVARTVIK
Ve den som talar om antisemitism –
Om en vänster som straffar budbäraren hellre än att ta itu med antisemitiska uttryck och tendenser
Här har vi att göra med en kampens psykologi, där det gäller att välja sida. Lägg därtill, för att låna en term av Henrik Bachner, den överladdning ordet antisemitism erhållit i och med Förintelsen, som gör att ingen förutom extremister på högerkanten ens indirekt vill uppleva sig associerad med den, och du har en explosiv cocktail som kan komma att detonera i ansiktet på den som inom vänstern söker driva en tydlig anti-antisemitisk linje.
Läs hela texten här.
AV CHARLOTTE WIBERG
Rapport från en konferens med ”hållbar fred i sikte”
Den socialdemokratiska sidoorganisationen Palmecentret anordnade den 11 juni en konferens vid Piperska muren i Stockholm. Bland konferensens talare fanns Ghada Karmi och Azzam Tamimi, vilka båda givit uttryck för starkt judefientliga budskap.
Läs hela texten här.
AV JONATHAN LEMAN
Men man kan åka till Österrike av helt andra skäl. Ett sådant är historiskt/politiskt. Då handlar det om att ta reda på vad som hände i Österrike från Anschluss 1938 fram till krigsslutet 1945, och hur landet därefter hanterat sitt förflutna. Denna sida av Österrike är föga känd och österrikarna har inte gjort mycket för att göra den bättre känd.
Läs hela texten här.
Den 25-27 augusti 2008 hölls en internationell forskarkonferens vid Köpenhamns universitet under rubriken ”Att förstå folkmord”. Initiativet till konferensen togs av Johannes Lang, doktorand i psykologi vid Köpenhamns universitet. Langs avhandling går under arbetsnamnet ”The Mind after Auschwitz: Rethinking the Psychology of Survival”. Forskningen baseras på intervjuer med överlevande i såväl Norge, Sverige som Danmark. Avhandlingen innebär en kritik av hur psykologin förstått (och ofta förbisett) Förintelsens psykologiska effekter, och är samtidigt ett försök att omformulera de överlevandes erfarenheter på ett annat psykologiskt språk än det psykoanalytiska.
Läs hela texten här.
AV CAROLYN ÖSTBERG
Tidigt på året förbereds 45 högstadieelever på Uppgårdsskolan för en studieresa till Förintelsens platser. ”Tonåringarna är vänliga och spontana” skriver Eva Falck i sin rapport: Några av dem har en förmåga att lyssna mer än andra. Någon är inte intresserad av ämnet. Andra tar det till sig med öppna öron och ögon. När cirkeln sluts efter resan förmedlar en elevgrupp sina erfarenheter genom en utställning som görs tillgänglig för högstadieskolor i hela Ekerö kommun.
Läs hela texten här.
AV EVA FALCK