Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

Svante Weyler: Vad visste påven Pius XII om Förintelsen hösten 1942?

SKMA Nyhetsbrev 2020

Fortfarande finns oklarheter om katolska kyrkans agerande under Förintelsen. När Vatikanen nu öppnat arkiven kan bilden klarna, skriver Svante Weyler. 

Andra världskriget tar aldrig slut. Förintelsen av Europas judar förstår vi fortfarande inte till fullo. Det är därför det är så plågsamt fascinerande att få veta vad påven visste och vad han möjligen teg om.

Pius XII blev påve 1939, som präst hade han länge verkat i Tyskland, framväxten av nazismen och vad den kunde innebära för världen kan han inte varit okunnig om. Hans företrädare Pius XI hade tagit klar ställning mot nazismen, den avgörande encyklikan hade hans blivande efterträdare skrivit åt honom.

Den 27 september 1942 överlämnade den amerikanske ambassadören i Vatikanen ett brev från sin regering som bland annat innehöll följande passus: ”Likvideringen av Warszawas ghetto är i full gång. Utan varje urskillnad, utan hänsyn till vare sig ålder eller kön förs alla judar … Läs resten

Hannah Pollack-Sarnecki: Antisemitismens avtryck och konsekvenser

SKMA Nyhetsbrev juni 2020

Gästkrönika av Hannah Pollack-Sarnecki

Vad karaktäriserar den antisemitiska hatbrottsligheten i Sverige idag och vilka är gärningspersonerna vid antisemitiska hatbrott? I vilka miljöer begås antisemitiska hatbrott och vilka konsekvenser får antisemitism för dem som drabbas? Detta är några av de frågor vi sökte svar på inom ramarna för det regeringsuppdrag där Brottsförebyggande rådet skulle genomföra en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott med fokus på gärningspersoner.

För att belysa frågeställningarna samlades data in från flera olika källor, polisanmälningar, domar och förundersökningar analyserades. Drygt 90 djupintervjuer utfördes bl.a. med kvinnor och män med olika relationer till sin judiska identitet, med personer som har eller har haft antisemitiska föreställningar, med polis, säkerhetspolis, skolpersonal och många andra.

Antisemitism, visar undersökningen, är ett fenomen som förekommer på många olika platser och i många skilda sammanhang: på gatan, i skolan, på arbetsplatsen, i hemmet, på nätet, på anstalter, inom olika samhällsgrupper och från … Läs resten

USA: 10 procent tror på antisemitisk myt om invandring

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2020

I oktober 2019 genomförde den amerikansk-judiska organisationen ADL en studie av antisemitiska attityder bland amerikaner. Undersökningen, som bygger på svar från 800 vuxna individer, inbegriper elva attitydpåståenden som uttrycker antisemitiska uppfattningar och föreställningar.

Enligt resultaten bär 11 procent på en konsekvent antisemitisk inställning. Denna andel svarade instämmande på minst sex antisemitiska påståenden. 61 procent svarade instämmande i minst ett av påståendena och 39 procent i minst två av dessa. När det gäller enskilda påståenden instämde t.ex. 24 procent i påståendet att judar är mer lojala med Israel än med USA, 15 procent instämde i utsagan att ”judar har för stor makt i affärsvärlden” och 14 procent i påståendet att ”judar har för stor kontroll och inflytande över Wall Street”.

Undersökningen har genomförts vid flera tillfällen sedan 1960-talet. Resultaten visar att stödet för antijudiska uppfattningar och föreställningar tydligt har försvagats sedan mätningarna inleddes för … Läs resten

Tyskland: Antisemitism starkast bland AfD-väljare

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2020

En studie av sambandet mellan partisympatier och antidemokratiska uppfattningar i Tyskland  genomförd av forskare vid Kompetenzzentrum für Rechtsextremismus- und Demokratieforschung vid Leipzigs universitet visar att auktoritära, antimuslimska och antisemitiska inställningar är tydligt mer utbredda i grupper som sympatiserar med högernationalistiska Alternative für Deutschland, AfD, än i andra politiska opinioner.

Mätningen, som bygger på svar från 2 344 vuxna individer, visar att stöd för traditionella antisemitiska föreställningar förekommer i väljargrupper över hela det politiska spektrumet men är klart starkast bland AfD-sympatisörer och svagast bland väljare som sympatiserar med Die Grünen.

Även för påståenden som återspeglar Israel-relaterad antisemitism är stödet starkast bland dem som sympatiserar med AfD; 58 procent av AfD-väljarna instämmer helt eller delvis i påståendet ”På grund av Israels politik finner jag judar alltmer osympatiska”. Detsamma gäller utsagor som via ”andra” uttrycker förståelse för antisemitism; 57 procent av AfD:s sympatisörer instämmer i påståendet … Läs resten

Storbritannien: Ökning av antijudiska incidenter

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2020

Under 2019 registrerades 1 805 antisemitiska incidenter i Storbritannien, rapporterar brittisk-judiska Community Security Trust (CST). Det är den högsta nivån för ett enskilt år som CST uppmätt och innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2018.

Ingen enskild händelse kan förklara den höga nivån, skriver CST. Att antalet rapporterade incidenter var högst i februari och december relaterar CST till att kontroversen kring antisemitism inom Labour uppmärksammades i ökad utsträckning under dessa månader.

Under året rapporterades 158 våldsamma angrepp, en ökning med 25 procent jämfört med 2018. Hat på nätet utgör 39 procent av de registrerade incidenterna och är en viktig faktor bakom den generella ökningen under året. CST understryker att de rapporterade fallen inte återspeglar omfattningen av problemet med antisemitism i sociala medier.

I fall där en specifik politisk eller religiös retorik eller ideologi kunde identifieras var konspirationsteorier det vanligaste antisemitiska motivet. … Läs resten