Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

SKMA:s Nyhetsbrev mars 2019

Läs Nyhetsbrevet som pdf.

 

Läs resten

Jenny Strindlöv: Det gränsöverskridande hatet

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2019

Under 2017 och 2018 infiltrerade journalisten Jenny Strindlöv den svenska extremhögern. Vid ett tillfälle deltog hon när Nätverket, en högerradikal grupp som arbetar i det fördolda, arrangerade en föreläsning i Stockholm med den antisemitiske propagandisten Ahmed Rami, grundare och ansvarig för Radio Islam och dömd för hets mot folkgrupp. I detta reportage berättar hon om extremhögerns möte med Rami och det gränsöverskridande judehatet.

Fredagen är kall och det har precis börjat mörkna när en nätt man med svart hår stegar in i Bagarmossens Folkets hus i södra Stockholm. Ett fyrtiotal vita män och ett fåtal kvinnor sitter redan och väntar i de uppradade stolarna i en av salarna när kvällens föreläsare kliver över tröskeln.

Arrangörerna – två ynglingar i kostym – presenterar honom högtidligt som den förste invandraren att dömas till fängelse för hets mot folkgrupp i Sverige. Mannen slår sig ned vid … Läs resten

Henrik Bachner: Läget är allvarligt, men det är inte 1930-talet i repris. Recension av Deborah Lipstadts bok Antisemitism: Here and now

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2019

I sin nya bok Antisemitism. Here and Now ger historikern Deborah Lipstadt en fyllig beskrivning av samtida antijudiska strömningar i Europa och USA.  

Den internationella forskningen om den samtida antisemitismen har vuxit påtagligt under senare år. Mycket av den är inriktad på enskilda länder eller specifika aspekter av problematiken, men då och då görs försök att ge en övergripande belysning av utvecklingen och analysera problem och stridsfrågor inom forskning och debatt. Ett nytt bidrag till den senare genren är den amerikanska historikern Deborah Lipstadts bok Antisemitism. Here and now (2019).

Lipstadt, som gästade Sverige i samband med Förintelsens minnesdag i januari, har publicerat en rad viktiga arbeten om det nazistiska folkmordet på Europas judar liksom om den propaganda som förnekar detta folkmord. För en större allmänhet är hon troligen mest känd genom den rättegång som ägde rum i London år 2000 sedan … Läs resten

Simon A. Waldman: Erdogan och myten om den judiska världskonspirationen

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2019

I november 2018 påstod Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att George Soros stod bakom en sammansvärjning mot den turkiska regeringen. Uttalandet kommer knappast som en överraskning. I Turkiet är antisemitiska konspirationsteorier en oskiljbar del av regeringens ideologi, skriver den brittiske forskaren och Turkietkännaren Simon A. Waldman.

Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och hans styrande elit finns en dold, destruktiv och konspirerande hand som outtröttligt arbetar mot den turkiska republiken. Vore det inte för detta hemliga nätverks intriger skulle Turkiet vara en ledande global makt.

Vilka är dessa sinistra sammansvurna som i den dunkla skuggvärlden kring internationella företag, regeringar och transnationella organisationer konspirerar mot den turkiska republiken? Ni har redan gissat det: judar. Och den globala skräckfiguren George Soros är blott en av dem.

Den 21 november pekade Erdogan ut George Soros som påstods stå bakom en konspiration mot den turkiska regeringen. … Läs resten

Svante Weyler: Ursäkt med obehagligt aktuell klang

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2019

Finns det en ”oskyldig” antisemitism? Efter Förintelsen är naturligtvis själva frågan absurd, ja närmast antisemitisk. Men före Förintelsen?

Från 1880-talet och framåt växte intresset för den svenska nationens identitet. Den stora majoriteten av svenskarna hade givit upp tanken på att återvinna förlorad ära på slagfältet, nu gällde det att formulera och gestalta den i europeisk jämförelse fattiga nationens storhet utan risk för krig. Intresset för allt som skulle kunna kallas svenskt, ja ursvenskt, växte. Resultatet blev inte bara Skansen och Nordiska museet utan också, en av europeisk kulturnationalism inspirerad strävan att ge landet en kulturhistoria, och då spelade naturligtvis litteraturen en avgörande roll.

Om det var slump eller inte är svårt att veta men en rad av de allra främsta svenska litteraturhistorikerna under årtiondena kring sekelskiftet var judar: Oscar Levertin, Karl Warburg, Henrik Schück och lite senare Martin Lamm. Även om de själva … Läs resten