Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2019

Den 9 november anordnade SKMA den sedvanliga minnestunden för offren för novemberpogromerna i Tyskland och Österrike den 9-10 november 1938. Men vi valde också att tillägna kvällen minnet av offren för antisemitiskt våld under de senaste åren.

Ordet pogrom kommer ju, som de flesta säkert redan vet, via jiddischen från det ryska ordet för åska. Uppslagsboken definierar det som ”en våldsam och blodig, ofta samordnad, förföljelse av en folkgrupp”. Det framkallar alltid hos mig bilden av en mängd människor som rusar fram mot ensamma, flyende judar. En mobb, kort sagt.

Det som inträffade den 9 oktober i år, alltså idag för bara ett par månader sedan, i den tyska staden Halle kallas dock inte pogrom. I stället talar man om ett attentat utfört av en ensam man. Och så kan det ju också se ut, vid en första anblick.

Halle ligger i östra … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

I skrivande stund pågår rättegången mot sexton medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen som står åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp i samband med Bokmässan 2017. Utgången kommer att ha avgörande betydelse för det svenska rättsväsendets tolkning av framför allt lagen om hets mot folkgrupp.

I debatten då hävdade många, inklusive jag själv, att polisen varit alltför ovillig att med stöd av lagen ingripa mot NMR:s uniformerade uppträdande. Jag ansåg och anser fortfarande att en grupp som öppet ansluter sig till nazismens idéer redan därigenom gör sig skyldig till hets mot folkgrupp, och det är med tillfredsställelse vi kan konstatera att den uppfattningen nu delas av åklagaren i Göteborg. I åtalet hävdar han nämligen att demonstranternas ”agerande innebär ett tydligt förknippande med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen och därmed med idéer om rasöverlägsenhet och rashat samt en allmän nedvärdering av andra folkgrupper … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2019

Alla ser det, många talar om det. Hat och trakasserier mot judar har givits ökat utrymme i medier och politisk debatt under senare år. Bakgrunden är att antisemitismen blivit mer påtaglig i Sverige.

Antijudiska konspirationsteorier flödar i sociala medier. Ett aggressivt hat sprids av högerextrema och radikala islamistiska grupper. Fördomar och ifrågasättanden av judars svenskhet ventileras av ledande sverigedemokrater.

Demoniserande budskap vävs in i debatten om Israel-Palestinakonflikten och bland vissa vänstergrupper skanderas ”antisionistiska” kampfraser som ifrågasätter Israels rätt att existera.

I Malmö och på andra platser angrips judar av vad som ofta, om än inte alltid, är unga män med rötter i Mellanöstern, sannolikt påverkade av den antijudiska propaganda som är norm och vardag i stora delar av den regionen.

Det ökade intresset för frågan hänger också samman med utvecklingen i Europa och USA. I flera länder ser vi hur högernationalister appellerar till … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2019

Finns det en ”oskyldig” antisemitism? Efter Förintelsen är naturligtvis själva frågan absurd, ja närmast antisemitisk. Men före Förintelsen?

Från 1880-talet och framåt växte intresset för den svenska nationens identitet. Den stora majoriteten av svenskarna hade givit upp tanken på att återvinna förlorad ära på slagfältet, nu gällde det att formulera och gestalta den i europeisk jämförelse fattiga nationens storhet utan risk för krig. Intresset för allt som skulle kunna kallas svenskt, ja ursvenskt, växte. Resultatet blev inte bara Skansen och Nordiska museet utan också, en av europeisk kulturnationalism inspirerad strävan att ge landet en kulturhistoria, och då spelade naturligtvis litteraturen en avgörande roll.

Om det var slump eller inte är svårt att veta men en rad av de allra främsta svenska litteraturhistorikerna under årtiondena kring sekelskiftet var judar: Oscar Levertin, Karl Warburg, Henrik Schück och lite senare Martin Lamm. Även om de själva … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2018

”Förut var det alltid vi som stod utanför dörren och knackade på, nu ringer de själva och bjuder in.” Jag och en annan medlem i SKMA hade just avslutat ett möte med ledningen för Karolinska sjukhuset i Stockholm, när kollegan, som har väldigt lång erfarenhet av arbetet i kommittén, kom med sitt nyktra konstaterande om att vår ställning i offentligheten har förändrats genom åren. Och det kan man ju glädjas åt, även om anledningen till vårt besök hos ett av landets största och viktigaste sjukhus var minst sagt beklämmande.

Det gällde en långvarig konflikt mellan arbetsledning och flera judiska läkare där SKMA dittills spelat en liten roll genom att ta ställning till några bilder som en arbetsledare publicerat i sociala medier. Men den direkta anledningen till mötet var att sjukhusledningen ville ha hjälp med att förstå vad detta var för ett slags konflikt … Läs resten