Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2020

Vem avgör vad som är antisemitism och vad som inte är det? Svaret är både enkelt och komplicerat. Var och en av oss måste själv bilda sig, ta ställning och sen bestämma sig för vad man gör åt saken. Det är det enkla svaret. Det komplicerade: antisemitism är en företeelse och ett begrepp som dyker upp i olika former vid olika tid, även om det centrala – judehatet, de allvarliga fördomarna – förblir sig likt. Ibland öppet, i våra dagar lika ofta fördolt, förvandlat, förklätt. För att analysera dessa olika former behöver vi enskilda hjälp, till exempel av historiker, för att bekämpa dem behövs organisationer som SKMA.

Så långt är nog alla med. Men ett aktuellt fall i Tyskland visar att det kan vara betydligt mer komplicerat.

En kamerunsk statsvetare, Achille Mbembe, inbjöds att hålla öppningstalet vid en kulturfestival, Ruhrtriennalen. Mbembe har nått … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2020

Vi har under den senaste tiden fått många indikationer på att den konferens om minnet av Förintelsen och kampen mot antisemitism som regeringen anordnar i Malmö i oktober 2020 verkligen är en seriös satsning. Inte bara för de höga ambitionerna när det gäller deltagarna, ett femtiotal stats- och regeringschefer är inbjudna och förhoppningarna i regeringskansliet är stora på deras deltagande. Utan också när det gäller själva innehållet i konferensen och ambitionen att nå konkreta resultat.

SKMA har blivit inbjudna till både informella möten med dem inom regeringskansliet som förbereder konferensen och mer formella samråd tillsammans med andra berörda organisationer. Detta är ett prestigeprojekt för regeringen Löfven, vi har svårt att tänka oss ett bättre eller viktigare.

Vi har i samtalen framhållit vikten av att konferensen tar upp dagens antisemitism i lika stor utsträckning som den vänder blicken bakåt, mot historien. Den första konferensen, … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2019

Den 9 november anordnade SKMA den sedvanliga minnestunden för offren för novemberpogromerna i Tyskland och Österrike den 9-10 november 1938. Men vi valde också att tillägna kvällen minnet av offren för antisemitiskt våld under de senaste åren.

Ordet pogrom kommer ju, som de flesta säkert redan vet, via jiddischen från det ryska ordet för åska. Uppslagsboken definierar det som ”en våldsam och blodig, ofta samordnad, förföljelse av en folkgrupp”. Det framkallar alltid hos mig bilden av en mängd människor som rusar fram mot ensamma, flyende judar. En mobb, kort sagt.

Det som inträffade den 9 oktober i år, alltså idag för bara ett par månader sedan, i den tyska staden Halle kallas dock inte pogrom. I stället talar man om ett attentat utfört av en ensam man. Och så kan det ju också se ut, vid en första anblick.

Halle ligger i östra … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

I skrivande stund pågår rättegången mot sexton medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen som står åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp i samband med Bokmässan 2017. Utgången kommer att ha avgörande betydelse för det svenska rättsväsendets tolkning av framför allt lagen om hets mot folkgrupp.

I debatten då hävdade många, inklusive jag själv, att polisen varit alltför ovillig att med stöd av lagen ingripa mot NMR:s uniformerade uppträdande. Jag ansåg och anser fortfarande att en grupp som öppet ansluter sig till nazismens idéer redan därigenom gör sig skyldig till hets mot folkgrupp, och det är med tillfredsställelse vi kan konstatera att den uppfattningen nu delas av åklagaren i Göteborg. I åtalet hävdar han nämligen att demonstranternas ”agerande innebär ett tydligt förknippande med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen och därmed med idéer om rasöverlägsenhet och rashat samt en allmän nedvärdering av andra folkgrupper … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2019

Alla ser det, många talar om det. Hat och trakasserier mot judar har givits ökat utrymme i medier och politisk debatt under senare år. Bakgrunden är att antisemitismen blivit mer påtaglig i Sverige.

Antijudiska konspirationsteorier flödar i sociala medier. Ett aggressivt hat sprids av högerextrema och radikala islamistiska grupper. Fördomar och ifrågasättanden av judars svenskhet ventileras av ledande sverigedemokrater.

Demoniserande budskap vävs in i debatten om Israel-Palestinakonflikten och bland vissa vänstergrupper skanderas ”antisionistiska” kampfraser som ifrågasätter Israels rätt att existera.

I Malmö och på andra platser angrips judar av vad som ofta, om än inte alltid, är unga män med rötter i Mellanöstern, sannolikt påverkade av den antijudiska propaganda som är norm och vardag i stora delar av den regionen.

Det ökade intresset för frågan hänger också samman med utvecklingen i Europa och USA. I flera länder ser vi hur högernationalister appellerar till … Läs resten