Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

Charlotte Wiberg: Textbeskrivningen slår spiken i kistan. Om kortfilmen ”Hemtjänst”, SVT och antisemitiska stereotyper

Artikeln är publicerad i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

Jag är gammal nog att ha varit i Sovjetunionen. Jag läste ryska på gymnasiet och på en skolresa åkte vi till Leningrad, där jag och min väninna respektlöst gick omkring och undervärderade diktaturen. Vi träffade en tjej som var bra på engelska, och henne bjöd vi till vårt hotellrum utan någon tanke på att det kanske kunde innebära problem för henne.

Eftersom jag hört talas om antisemitismen i Sovjet frågade jag lika okänsligt: ”Vad tycker du om judar?” Hon log och sa att hon tyckte mycket om judar, sen sa hon ett ord som vi inte kände igen och hon inte kunde på engelska, men hon gjorde en ”pengaräkning”-gest. Vi hittade ordet i ordboken efter ett tag. Det betydde listig. Slug.

Jag hade svårt att förstå hennes beteende. Menade hon att det är bra att vara listig och slug? Kvaliteter en, får … Läs resten

Håkan Holmberg: En flexibel attityd till antisemitism. Om SD:s syn på judar, ”svenskhet” och ”nationen”

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2019

I sin uppmärksammade bok Den farliga mångfalden. Om Sverigedemokraternas världsbild (2018) analyserade Håkan Holmberg SD:s samhälls- och människosyn. Här belyser han hur partiets uppfattningar om ”svenskhet” och ”nationen”, men även traditionella antisemitiska föreställningar, färgar synen på den judiska minoriteten.

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Anna Hagwall tvingades snabbt lämna alla sina uppdrag i oktober 2016 sedan hon i ett mail till Aftonbladet och i en följande intervju uttalat att pressen i Sverige styrs av judarna. Bakgrunden var den riksdagsmotion som hon lämnat in, om ägarkoncentrationen inom pressen. SD:s gruppledare Mattias Karlsson motiverade uteslutningen med hänvisning till Hagwalls tydligt demonstrerade antisemitism.

Det var en ofrånkomlig utveckling. Sverigedemokraterna kan inte ge synlig plats i riksdagsgruppen åt personer som ger uttryck för klassiska antisemitiska schabloner. Ändå måste man väl anta att Hagwalls motion passerat någon form av intern granskning –  SD anses ju allmänt vara ett mycket toppstyrt parti.… Läs resten

Ulrika Knutson: Vi trodde att vi visste något om Förintelsen

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2018

I oktober 2018 reste sjutton deltagare till östra Polen, under ledning av SKMA:s Lena Jersenius. Journalisten Ulrika Knutson berättar om resan i Förintelsens landskap.

Vi trodde att vi visste något om Förintelsen. Vi har inte bara sett Schindler’s List. Vi har läst mycket. Vi har träffat överlevande. Många i gruppen har redan varit i Auschwitz. Alla utom två är lärare i historia, och undervisar om andra världskriget.

Detta är SKMA:s stora studieresa, som ges vartannat år, en tio dagars intensiv tur. Vi är alla motiverade, och vill befästa våra kunskaper på plats.

Men någonstans i östra Polen, denna vackra höst, rubbas våra cirklar. Långsamt går det upp för oss att vi inte kan någonting om Förintelsen. Det är för tungt att ta in allt  detta, för stort. För mycket död.

Känslan tilltar. Någon börjar ana det när vi står vid det som en … Läs resten

SKMA:s Nyhetsbrev oktober 2018

Läs Nyhetsbrevet som pdf.

Läs resten

Polischefen Lena Matthijs: ”I realiteten har det blivit fritt fram att bedriva hetskampanjer”

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2018

Det straffbara området för brottet Hets mot folkgrupp tycks ha blivit allt mindre. Påståendet att Sverige har en tillräckligt effektiv lagstiftning för att leva upp till våra åtaganden i FN:s rasdiskrimineringskonvention kan därför ifrågasättas, skriver polischefen Lena Matthijs.

Under 2000-talet ser jag en ökad tolerans mot intolerans och en minskad vilja att utreda och åtala för brottet hets mot folkgrupp när det gäller uttalanden, föreläsningar eller kommentarer på sociala medier. Tonen har hårdnat, kränkningarna är fler och saker sägs som aldrig skulle ha varit möjligt för tjugo år sedan.

Nazister marscherar i uniform med fanor och sköldar, och trots den uppenbara kopplingen till Hitlerregimens handlingar i Tyskland på trettio- och fyrtiotalet, handlar diskussionen istället om en enstaka symbol och om denna kan kopplas till nazism på samma sätt som hakkorset. Rasbiologi, nationalism och smutskastning av hela grupper ursäktas med motivationen att det ingår … Läs resten