Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

Charlotte Wiberg: En envis del av vår kultur

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

Charlotte Wiberg reflekterar över den samtida antisemitismen utifrån två aktuella böcker.

Livet på Twitter kan vara hårt, men för mig har det aldrig varit så hårt som när jag delade en artikel om hatbrott i Tyskland, enligt vilken 90 procent av antisemitiska hatbrott begås av högerextremister. Detta väckte en enorm ilska. Jag kallades för ”ondskefull lögnare”. Många har uppenbarligen ett intresse av att förövarna ska vara muslimer. 

Antisemitismen används i dag som slagträ i migrationsdebatten, och Ebba Busch Thor har tagit upp den som ett argument mot mångkultur och för ”kristen etik” som samhällelig ledstjärna.

Det finns dock skäl för viss osäkerhet i fråga om den tyska polisens rapportering. Den har kritiserats för att alltför rutinmässigt tillskriva brotten ett högerextremt motiv. Dess resultat kolliderar också kraftigt med de undersökningar av antisemitism som görs på EU-nivå, de så kallade FRA-rapporterna, som bygger på judars egna uppgifter … Läs resten

Johannes Heuman: Utan historiskt perspektiv blir analysen skev. Antisemitism i grupper med rötter i Mellanöstern och Nordafrika

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

I avsaknad av historiska referenser och orienteringspunkter stannar analysen av antisemitismen i arabiska och muslimska miljöer ofta vid att peka ut jihadistiska grupper eller vid Israel-Palestinakonfliktens återverkningar i Europa. Båda dessa aspekter är naturligtvis relevanta, men inte tillräckliga, skriver historikern Johannes Heuman.

Har de senaste årens skjutningar och terrorattentat i Västeuropa bidragit till en större insikt om antisemitism inom arabiska och muslimska miljöer? Kunskap om antisemitism i dessa miljöer har funnits i Sverige sedan tidigt 2000-tal. Men den som följt diskussionen om antisemitism i svensk offentlighet har med största sannolikhet noterat en förändring de senaste åren, särskilt efter terrorattacken mot butiken Hyper Cacher i Paris i januari 2015. Medan det tidigare funnits en återhållsamhet när det gäller att peka ut arabiska och muslimska grupper har det numera blivit mer accepterat att i alla fall nämna radikala islamistiska grupperingar, oftast med tillägget våldsbejakande. Beskrivningarna … Läs resten

”För majoritetsbefolkningen är överförandet av antisemitismen på ’muslimerna’ en välkommen skuldavvisande strategi”. Intervju med historikern Juliane Wetzel om antisemitismen i dagens Tyskland

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2019

Extremhögern och den radikala islamismen är antisemitismens viktigaste bärare i dagens Tyskland. Antijudiska uppfattningar förkommer emellertid även inom vänstern och i den politiska mittfåran, de återfinns inom delar av majoritetsbefolkningen såväl som i muslimska grupper. Men i medier framställs antisemitismen bland muslimer som det enda problemet. 

Det säger Juliane Wetzel, seniorforskare vid Centrum för antisemitismforskning vid Technische Universität Berlin och ledande expert på området. SKMA har intervjuat henne om den samtida antisemitismen i Tyskland.

 

Under senare år har frågan om antisemitism och huruvida den ökat debatterats mycket i Tyskland. Hur skulle du på ett övergripande plan vilja beskriva utvecklingen i Tyskland vad gäller antisemitism?

Det tycks nästan ha blivit normalt att likställa aktuella antisemitiska angrepp med dem som ägde rum 1933 – åtminstone är det så många medier och upprörda talespersoner framställer saken. Denna typ av påståenden hördes återkommande 2018 i samband … Läs resten

Henrik Bachner: Läget är allvarligt, men det är inte 1930-talet i repris. Recension av Deborah Lipstadts bok Antisemitism: Here and now

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2019

I sin nya bok Antisemitism. Here and Now ger historikern Deborah Lipstadt en fyllig beskrivning av samtida antijudiska strömningar i Europa och USA.  

Den internationella forskningen om den samtida antisemitismen har vuxit påtagligt under senare år. Mycket av den är inriktad på enskilda länder eller specifika aspekter av problematiken, men då och då görs försök att ge en övergripande belysning av utvecklingen och analysera problem och stridsfrågor inom forskning och debatt. Ett nytt bidrag till den senare genren är den amerikanska historikern Deborah Lipstadts bok Antisemitism. Here and now (2019).

Lipstadt, som gästade Sverige i samband med Förintelsens minnesdag i januari, har publicerat en rad viktiga arbeten om det nazistiska folkmordet på Europas judar liksom om den propaganda som förnekar detta folkmord. För en större allmänhet är hon troligen mest känd genom den rättegång som ägde rum i London år 2000 sedan … Läs resten

FOI-studie: Antisemitiska signalord i digitala miljöer

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2017

Under våren publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, rapporten ”Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer”. Rapporten belyser hur företrädare för olika extrema ideologier förmedlar sitt budskap på internet och analyserar språkbruk och lingvistiska markörer i specifika diskussionsforum.

Bland annat studeras det gemensamma språkbruket, eller den domänspecifika jargongen, på delforumet ”Integration och invandring” på Flashback, som är Sveriges största webbforum. Mellan 2007, då delforumet ”Integration och invandring” öppnades, och november 2016 hade mer än 56 000 användarnamn skrivit ca 1,5 miljoner poster i ca 25 000 trådar.

Majoriteten av skribenterna är negativa till invandring och många uttryck och påståenden som i flera andra sammanhang  skulle kunna betraktas som hatbudskap tycks passera som norm på forumet, konstaterar rapporten.

Vid sidan av rasistiska epitet som ”parasiter” och ”berikare” är enligt studien ”jude” ett vanligt ”jargong-ord” i diskussionstrådarna. Vad gäller dess innebörd i sammanhanget, skriver forskarna:

”Ett exempel … Läs resten