Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

Ny studie av antisemitiska attityder pekar på stora skillnader mellan länder

Resultaten för ADL:s nya undersökning är på olika sätt oroväckande, men de bör tolkas med försiktighet.

Den amerikansk-judiska organisationen Anti-Defamation League (ADL) har genomfört en undersökning av antisemitiska attityder i 19 länder, inklusive Sverige. Studien utgör en upprepning av den undersökning ADL gjorde 2014, som den gången inkluderade 100 länder.

Bland de länder som ingår i den nya studien är, enligt resultaten, antisemitiska attityder och föreställningar mest utbredda i Polen, Sydafrika, Ukraina och Ungern (länder i Mellanöstern och Nordafrika ingår inte i den nya studien). Resultaten pekar också på att utbredningen av antijudiska uppfattningar skulle ha ökat i bl.a. Polen, Ukraina och Ryssland sedan 2014.

Enligt resultaten, baserade på svar på 11 frågor, bär 48 % av de polska respondenterna på en tydligt antisemitisk inställning. Motsvarande andelar för ett antal andra länder är: Sydafrika 47 %, Ukraina 46 %, Ungern 42 %, Ryssland 31 %, Spanien 28 %, Belgien … Läs resten

Charlotte Wiberg: En envis del av vår kultur

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

Charlotte Wiberg reflekterar över den samtida antisemitismen utifrån två aktuella böcker.

Livet på Twitter kan vara hårt, men för mig har det aldrig varit så hårt som när jag delade en artikel om hatbrott i Tyskland, enligt vilken 90 procent av antisemitiska hatbrott begås av högerextremister. Detta väckte en enorm ilska. Jag kallades för ”ondskefull lögnare”. Många har uppenbarligen ett intresse av att förövarna ska vara muslimer. 

Antisemitismen används i dag som slagträ i migrationsdebatten, och Ebba Busch Thor har tagit upp den som ett argument mot mångkultur och för ”kristen etik” som samhällelig ledstjärna.

Det finns dock skäl för viss osäkerhet i fråga om den tyska polisens rapportering. Den har kritiserats för att alltför rutinmässigt tillskriva brotten ett högerextremt motiv. Dess resultat kolliderar också kraftigt med de undersökningar av antisemitism som görs på EU-nivå, de så kallade FRA-rapporterna, som bygger på judars egna uppgifter … Läs resten

Yair Rosenberg: Den filosemitiske antisemiten. Trump och anklagelsen om judars ”illojalitet”

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

”Alla judar som röstar på en demokrat, jag tycker det visar antingen en total frånvaro av kunskap eller stor illojalitet”, förklarade USA:s president Trump i ett uttalande den 20 augusti. Uttalandet, som möttes av starka fördömanden på många håll, speglar en sorts filosemitisk antisemitism, skriver Yair Rosenberg, redaktör på den amerikansk-judiska tidskriften Tablet.

President Trumps hållning till judar är förvirrande. Hans dotter Ivanka konverterade till judendomen inför giftermålet med hans judiske svärson. Han har judiska barnbarn. Han uttalar högljutt sitt stöd för Israel och har sedan länge anställt judar i ledande positioner i sina företag.

Men Trump tycks också fälla en mängd antisemitiska yttranden. Häromveckan förklarade presidenten till exempel att judar som röstar på demokraterna är ”illojala” mot Israel, och riktade därigenom en gammal antisemitisk anklagelse mot den stora majoriteten amerikanska judar. Trump har återkommande antytt att amerikanska judar är mer lojala … Läs resten

Johannes Heuman: Utan historiskt perspektiv blir analysen skev. Antisemitism i grupper med rötter i Mellanöstern och Nordafrika

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

I avsaknad av historiska referenser och orienteringspunkter stannar analysen av antisemitismen i arabiska och muslimska miljöer ofta vid att peka ut jihadistiska grupper eller vid Israel-Palestinakonfliktens återverkningar i Europa. Båda dessa aspekter är naturligtvis relevanta, men inte tillräckliga, skriver historikern Johannes Heuman.

Har de senaste årens skjutningar och terrorattentat i Västeuropa bidragit till en större insikt om antisemitism inom arabiska och muslimska miljöer? Kunskap om antisemitism i dessa miljöer har funnits i Sverige sedan tidigt 2000-tal. Men den som följt diskussionen om antisemitism i svensk offentlighet har med största sannolikhet noterat en förändring de senaste åren, särskilt efter terrorattacken mot butiken Hyper Cacher i Paris i januari 2015. Medan det tidigare funnits en återhållsamhet när det gäller att peka ut arabiska och muslimska grupper har det numera blivit mer accepterat att i alla fall nämna radikala islamistiska grupperingar, oftast med tillägget våldsbejakande. Beskrivningarna … Läs resten

Charlotte Wiberg: Textbeskrivningen slår spiken i kistan. Om kortfilmen ”Hemtjänst”, SVT och antisemitiska stereotyper

Artikeln är publicerad i SKMA Nyhetsbrev oktober 2019

Jag är gammal nog att ha varit i Sovjetunionen. Jag läste ryska på gymnasiet och på en skolresa åkte vi till Leningrad, där jag och min väninna respektlöst gick omkring och undervärderade diktaturen. Vi träffade en tjej som var bra på engelska, och henne bjöd vi till vårt hotellrum utan någon tanke på att det kanske kunde innebära problem för henne.

Eftersom jag hört talas om antisemitismen i Sovjet frågade jag lika okänsligt: ”Vad tycker du om judar?” Hon log och sa att hon tyckte mycket om judar, sen sa hon ett ord som vi inte kände igen och hon inte kunde på engelska, men hon gjorde en ”pengaräkning”-gest. Vi hittade ordet i ordboken efter ett tag. Det betydde listig. Slug.

Jag hade svårt att förstå hennes beteende. Menade hon att det är bra att vara listig och slug? Kvaliteter en, får … Läs resten