Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

Brå-möte om hatbrottsstatistik

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2017

I slutet av 2016 tillkännagav regeringen sin nya nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Ett av målen är att statliga och civila aktörer ska ges bättre förutsättningar för att kunna samverka, att insatser lättare ska kunna följas upp och att det samlade arbetet ska utvecklas.

Brå-rapporten Hatbrott 2014. Skärmavbild.

Regeringen har även understrukit att frågan om hatbrott ska prioriteras. Som ett led i detta arbete bjöds SKMA och andra berörda organisationer in till ett seminarium hos Brottsförebyggande rådet (Brå) i juni om hatbrottsstatistiken och dess utvecklingsmöjligheter. Syftet med seminariet var att fånga in synpunkter på Brås förslag om att övergå från att producera hatbrottsstatisk varje år till vartannat, till förmån för andra typer av studier på hatbrottsområdet.

På seminariet representerades SKMA av Mathan Shastin Ravid, som framförde kommitténs synpunkter på förslaget. Han påpekade bland annat att fördjupande studier om … Läs resten

Mathan Shastin Ravid: Samtal med unga nyanlända och asylsökande

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2017

Vårljus, som är ett kommunägt företag i Stockholms län, har fyra ungdomsboenden i Upplands Väsby. De tar emot asylsökande ungdomar och ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd i åldrarna 14-18 år. I år arrangerade man en sommarskola, där det bland annat anordnades undervisning i svenska och samhällskunskap. Utöver detta tillkom aktiviteter inom foto, teckning och musik. Dessutom bjöd man in externa föreläsare och stor vikt lades vid diskussioner i för ungdomarna viktiga och aktuella teman. Ett sådant tema är fördomar och rasism, och 2 augusti i år bjöds jag in av Christer Lindblad, skolutvecklare på Vårljus, för att tala om just det.

Efter en inledande diskussion om centrala begrepp som ”rasism” gick vi tillsammans igenom vanliga fördomar och myter – hur dessa uppstått och utvecklats över tid, samt vilka uttrycksformer de nu tar sig exempelvis på nätet. Med utgångspunkt i tre olika sorters gruppfientlighet … Läs resten

Margit Silberstein: Jag mötte en vålnad i Almedalen

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2017

Att nazister var aktiva på politikerveckan i Visby sågs av somliga som en bagatell. Hos mig väckte de djup fasa, skriver journalisten Margit Silberstein.

Jag kan inte släppa taget om några sommardagar i Visby. När Nordiska motståndsrörelsen var en del av Almedalsveckan. När Johan Hakelius skrev en raljerande krönika i Expressen och förlöjligade dem som var upprörda över att våldsbejakande nazister var med. Hakelius skymtade inga nazister, han fick inte napp, skrev han. Det fick jag. Jag såg de mörkklädda männen, spöken, vars skugga når långt in i mitt liv.

Varje morgon under sitt liv i Sverige gick pappa till brevlådan med hoppet att finna ett brev från en älskad syster. Det var så fåfängt och så hjärtskärande. Vi visste ju att hans syster Irma inte levde, att hon deporterats till något av nazisternas koncentrationsläger och att hon förmodligen mött döden i en … Läs resten

Henrik Bachner: Nazismen är ingen obetydlig sekt

Idéhistorikern Henrik Bachner om hur vit makt-världens antisemitiska konspirationsteorier sprids i bredare högernationalistiska kretsar.

Att Nordiska motståndsrörelsen och andra grupper på den högerextrema ytterkanten utgör ett allvarligt hot mot specifika kategorier ifrågasätts av få. Däremot finns en bekymmersam tendens att med hänvisning till deras ringa numerär och extrema budskap avfärda deras politiska inflytande som närmast obefintligt.

Mäts politiskt inflytande i termer av anhängare och valframgångar är beskrivningen korrekt, men extrema rörelser måste som bekant inte vinna val för att påverka den politiska debatten. Ett aktuellt exempel kan hämtas från USA där idéer som tidigare främst återfunnits i högerradikala grupper på kort tid förflyttats från det politiska landskapets utkanter till debattens mittfåra och vidare in i Vita huset.

Bilden må också stämma om man ser till nazismen som världsåskådning, men varken nazismen eller med den besläktade miljöer utgör isolerade öar utan förbindelse med andra ideologiska strömningar. Liksom under mellankrigstiden rymmer dagens … Läs resten

Kjetil Braut Simonsen: ”Djävulens barn”. Luther, judarna och antisemitismen

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2017

Martin Luther har ofta använts i antisemitisk argumentation. Men hur såg Luther egentligen på judarna? Och finns det en skarp skiljelinje mellan den ”yngre” och ”äldre” Luthers uppfattningar? Kjetil Braut Simonsen, norsk historiker och specialist på antisemitism, analyserar Luthers antijudaism och relationen till det moderna judehatet.

1940 gav Norsk Front (1), en organisation knuten till Vidkun Quislings Nasjonal Samling, ut en pamflett baserad på utdrag från Martin Luthers bok Om judarna och deras lögner från 1543. Enligt pamfletten hade Luther förutsagt en judisk plan för att erövra världsherraväldet:

”Hans [Luthers] uppfriskande och orädda sätt att säga saker kommer säkert att finna många meningsfränder i vår tid, som upplever judarnas försök att erövra världsmakten genom att sätta igång krig som ställer allt annat i skuggan. […] Det Luther skrev om detta folk 1543 äger idag inte bara sin fulla giltighet, utan långt mer än … Läs resten