Ny undersökning: Många svenskar oroas över antisemitism

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev 2019

Enligt en ny undersökning oroas många svenskar över antisemitismen. En betydande andel uppger också att de bevittnat antijudiska yttringar.

På uppdrag av Aftonbladet har Inizio genomfört en undersökning av svenskars syn på och erfarenheter av  antisemitism. Studien innehåller även frågor om kännedom om och inställning till minneshållandet av Förintelsen.

Undersökningen, som utfördes 25 maj-10 juni i år, om fattar 1 709 intervjuer. Den  genomfördes som en webbundersökning och bygger på ett pre-stratifierat urval vägt på ålder, kön, region och partisympatier. Resultat redovisades i Aftonbladet 19/8.

Enligt resultaten anser strax över hälften av de som svarat (55 %) att antisemitismen ökat de senaste 5 åren. 21 % menar att situationen är oförändrad och 5 % att problemen minskat.

Ungefär en tredjedel (36 %) uppger sig ha bevittnat eller upplevt antisemitism i sin vardag vid ett eller flera tillfällen. Den högsta andelen återfinns i åldersgruppen 18-29 år där 52 % säger sig ha upplevt antisemitism en eller flera gånger.

Mer än två tredjedelar (71 %) av svenskarna är enligt resultaten i olika grad oroade för antisemitism. Oron är något mer utbredd bland kvinnor än bland män liksom bland boende i storstäder jämfört med invånare i andra delar av landet. Vad gäller partipreferenser är andelen som i olika grad känner oro för antisemitism högst bland respondenter som sympatiserar med MP och V (82 %) och lägst bland dem som sympatiserar med SD (57 %). Andelen som uppger att de inte oroas över antisemitism är högst bland SD-sympatisörer (38 %).

92 % av alla respondenter uppger att de känner till Förintelsen ganska eller mycket väl. Minneshållandet av Förintelsen anses som mycket viktigt av 77 % och ganska viktigt av 15 %. Sett till partipreferenser är andelen som uppfattar hågkomsten av Förintelsen som mycket viktig högst bland MP- och C-sympatisörer (92 resp. 91 %) och lägst bland SD-sympatisörer (57 %). Bland SD-sympatisörer återfinns de högsta andelarna som finner minnet av Förintelsen ”varken viktigt eller oviktigt” (11 %) liksom som anser det ganska eller mycket oviktigt (6 %). 

Antisemitisk propaganda om att en judisk konspiration styr Sverige, klottrat på en vägg i Tomelilla 2018. Skärmavbild från Ystads Allehanda.

Antisemitism i vardagen

I den undersökning som Aftonbladet/Inizio genomfört fick respondenter även besvara frågor med egna ord. Här följer några av svaren på frågan ”Har du själv upplevt antisemitism i din vardag?”

”Vanliga  personer har öppet i vardagssamtal börjat prata antisemitiskt om Bonnier, Soros, Hollywood och med konspirationsteorier.”

”Jude används som skällsord.”

”Folk med konspirationsteorier om hur judar styr världen.”

”Människor jag känner pratar nedsättande och kränkande om judar. Jag avskyr deras åsikter. Umgås inte med de här människorna längre.”

”Arabisktalande ungdomar som häcklar o hotar judar.”

”Som lärare hör en mycket. Har någon elev i varje årskurs i de äldre åldrarna som uttalat sig antisemitiskt – ofta baserat på de gamla föreställningarna om smuts, sjukdomar och pengar.”

”Nazistisk propaganda från NMR på internet och även i form av klotter.”

”Flera personer i min bekantskapskrets är vänsterorienterade politiskt. Speciellt tre av dem har gjort klara uttalanden för Palestina och emot Israel, det är dock ett politiskt ställningstagande, men sedan har de sagt rent konspiratoriska saker om hur judar är och hur judar kontrollerar allt i samhället från media till banker. De har speglat den klassiska nidbilden om att judar är giriga och maktgalna.”

”Upplevt att människor pratar negativt och ironiskt om judar.”

”Främst på internet där vänner som är judar har blivit påhoppade för sin etnicitet av islamister, högerextremister och vänsterextremister.”

”Vänner talar nedsättande om judar, om judars ekonomi, om judars roll i historien.”

”Jag upplever att det sprids en del via sociala medier, där det är lätt att gömma sig och tycka en massa – tyvärr.”

”Hakkors på bussar och allmänna platser. NMR har stått och heilat på stan.”

”Bekanta och arbetskamrater som skämtar om judar nedsättande samt ungdomar som gör stötande gester mot judar.”

”Hatiska inlägg i sociala medier om att Israel och judarna bör och kommer att förintas.”

”Hakkors på dörr till person med judiskt efternamn.”

”Muslimska elever som ger sig på judiska elever med föraktfulla glåpord och även kroppsligt våld.”

”Öppet nedvärderande ord om judar och rasistiska kommentarer på kollektivtrafik och allmän plats.”

”Lösryckta kommentarer från folk på gatan om att judar styr media, har ägarkontroll över densamma och den sortens språk.”

”Hört att någon ropat judesvin.”

”Det börjar dyka upp kommentarer i min bekantskapskrets som hör hemma i 30-talet. Obehagligt.”

”Människor i min närhet har uttryckt sig raljerande om  judar. Antagligen försök till att vara rolig.”

”Jag upplever ett stort hat på sociala medier, i många kommentarsfält.”

”Ständig sammanblandning mellan staten Israel och judar/judendomen. Tydligt här i Malmö.”

***

Justitieminister Morgan Johansson: ”Vi måste göra mer”

I anslutning till att resultaten från undersökningen publicerades intervjuade Aftonbladet justitieminister Morgan Johansson (20/8). Aftonbladet hänvisade till EU:s FRA-studie av europeiska judars upplevelser och erfarenheter av antisemitism som bland annat pekade på att många svenska judar ansåg att regeringen inte agerat tillräckligt kraftfullt för att motverka problemen.

Johansson menade att flera åtgärder vidtagits. Han hänvisade till upprättandet av tre hatbrottsgrupper inom polisen, ökat statligt stöd till säkerhet hos trossamfund och tillsättningen av en utredning som ser över möjligheten att förbjuda rasistiska organisationer. Han nämnde också planerna på etableringen av ett Förintelsemuseum, men medgav att ytterligare åtgärder är nödvändiga.

”Signalen är bara att vi måste göra mer. Det finns så mycket antisemitisk och rasistisk propaganda där ute, inte minst på nätet. Framväxten av nya medieplattformar har gjort det här problemet svårare”, sade Johansson.

Med hänvisning till resultat som indikerar att många judar av oro för den egna säkerheten  inte  bär eller uppvisar föremål eller symboler, till exempel kippa eller Davidsstjärna, som kan identifiera dem som judar sade Johansson:

”Det är helt oacceptabelt att det är så. Alla ska känna sig trygg i att bära sina symboler, det är ett uttryck för ett fritt land. Antisemitism är urkällan till den rasistiska ondskan. Vi ska inte lägga fingrar emellan oavsett vilken miljö antisemitismen än kommer ifrån, nazismen, islamismen eller vänsterextremismen. Allt det här är oacceptabelt.”