Elsapriset 2017 till Juridikfronten: Intervju med Hanna Lundkvist

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2017

Den 9 november delade SKMA för sjätte gången ut Elsapriset, en utmärkelse till unga som via sociala medier eller på annat sätt motverkar antisemitism och andra fördomar. Priset består av ett diplom och 20 000 kr.

2017 års mottagare är den ideella föreningen Juridikfronten. Föreningen tilldelas Elsapriset för ”dess målmedvetna och systematiska arbete att initiera och tillse att rättsliga processer drivs i synnerhet mot personer och organisationer som på internet och i andra sammanhang bryter mot lagens bestämmelser om hets mot folkgrupp. I en tid när högerextremistiska, antisemitiska och rasistiska grupper alltmer flyttat fram sina positioner och blivit allt aktivare och mer hotfulla, samtidigt som rättsvårdande instanser alltför ofta intagit en passiv attityd och inte använt sig av de möjligheter som existerande lagstiftning faktiskt erbjuder, är det arbete som Juridikfronten bedriver omistligt.”

Hanna Lundkvist. Foto: Privat

Juridikfronten är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening vars huvudsakliga syfte är att beivra brott begångna av personer med anknytning till nationalistiska och högerextrema rörelser. Framförallt arbetar de mot brottet hets mot folkgrupp, både på nätet och i det fysiska rummet.

Föreningen bildades formellt 2011 och består i huvudsak av studenter. Bland föreningens mest aktiva kan dess ordförande Martin Tunström samt Robin Enander, Hanna Lundkvist, Johan Nordqvist och Ludvig Wiklander nämnas.

SKMA ställde några frågor till Hanna Lundkvist, styrelsemedlem i Juridikfronten.

Grattis till Elsapriset 2017. Hur reagerade ni på nyheten att ni tilldelats priset?

Vi blev oerhört stolta och hedrade. Det är ett förstås ett stort erkännande att tilldelas denna utmärkelse och ett kvitto på att vårt arbete gör avtryck.

Vilket är målet med Juridikfrontens verksamhet?

Vårt huvudsakliga mål är att beivra brott begångna av personer med anknytning till nazistiska och nationalistiska rörelser. Juridikfronten arbetar även med juridisk folkbildning vad avser näthat och bistår ibland även enskilda med rättslig rådgivning.

Vilka resultat kan ni se av ert arbete?

Juridikfronten står för majoriteten av de anmälningar om hets mot folkgrupp som Justitiekanslern väljer att väcka åtal för, vilket innebär att lagstiftningen får större genomslag och att tillvaron på nätet förhoppningsvis blir något drägligare. Hittills har mer än 130 brottsliga gärningar – hets mot folkgrupp, förtal och uppvigling – beivrats i lagakraftvunna domar tack vare Juridikfrontens arbete.

Vi har bland annat sett till att samtliga utgivare av Nordfront och dess föregångare dömts för hets mot folkgrupp och åtal väntar för den nuvarande. 2014 och 2015 ledde två av våra anmälningar till att hets mot folkgrupp begånget på Twitter prövades för första gången. I december väntar rättegång för Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg avseende hets mot folkgrupp till följd av en anmälan från oss, en av ett antal åtal bara i år.

Hur bedriver ni arbetet?

Till stor del består vårt arbete av att skriva väl underbyggda anmälningar till polisen respektive Justitiekanslern. Framförallt arbetar vi med brottet hets mot folkgrupp, både på nätet och i det fysiska rummet. Vi dokumenterar misstänka brott och argumenterar rättsligt och i skuldfrågan. Vi följer även upp de anmälningar vi gör och begär överprövning av beslut att lägga ned förundersökningar när det finns fog för det.

Hur tycker ni att polis och rättsväsende fungerar när det gäller brott mot lagen om hets mot folkgrupp? Finns det ändringar i lagstiftning och tillämpning som skulle underlätta arbetet mot hatbrott?

Vi vill öka straffrättens genomslag i förhållande till det rasistiska näthatet. Myndigheterna saknar ofta både tid och resurser vilket gör att de sällan utreder den här typen av brott om det inte inkommer någon anmälan. Generellt behöver polis och åklagare mer kunskap om spridningsrekvisitet och andra aspekter av hets mot folkgrupp. Just därför lägger vi ner en hel del arbete på att argumentera rättsligt och i skuldfrågan när vi anmäler misstänka brott.

En lagstiftning som vi gärna vill blåsa mer liv i är den så kallade BBS-lagen. Den innebär i korthet att den som ansvarar över en sida med kommentarsfunktioner är ansvarig att ta bort kommentarer som uppenbart utgör hets mot folkgrupp.

Hur ska ni använda prispengarna?

Innan vi tilldelades Elsapriset så har vår verksamhet bedrivits utan några medel. Prissumman möjliggör att vi nu kan utveckla vår verksamhet vilket känns väldigt motiverande. Vi diskuterar just nu möjligheten att kunna bedriva mer folkbildning och att ta fram material åt enskilda om hur man kan hantera brottsliga kränkningar på nätet.