Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

SKMA Nyhetsbrev juni 2016

Läs Nyhetsbrevet som pdf.

Läs resten

Willy Silberstein: Inte endast i Malmö

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2016

Av medierapportering och debatt kan man ibland få intrycket att problemet med antisemitism i Sverige i mångt och mycket skulle vara isolerat till Malmö. Så är naturligtvis inte fallet. Fördomar och hat mot judar är ett samhällsproblem som manifesteras på många olika sätt och på olika platser.

Antisemitism kan komma till uttryck som attityder och föreställningar, men också som handlingar. Hur många hatbrott mot judar som begås i Sverige varje år vet vi inte. Vad vi vet är hur många hatbrott med antisemitiska motiv som anmäls.

Ser vi till Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik för 2014 – den senaste rapport som föreligger – så framgår att av totalt cirka 270 anmälda antisemitiska hatbrott så begicks 111 av dessa i Stockholmsområdet. Från Västra Götaland rapporteras 50 anmälningar, från Skåne 48, Uppsala 12 och Halland 10. Antalet anmälningar i hela landet ökade med 38 procent jämfört … Läs resten

Gershom Gorenberg: Jo, ibland handlar det om antisemitism

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2016

Det är givet att kritik mot israelisk politik inte i sig är antisemitism, men när man utser Israel till ett förkroppsligande av allt man anser ondskefullt, då har man snubblat in i ett äldre universum, en tanketradition med djupa rötter i europeisk historia. Det skriver Gershom Gorenberg, framträdande israelisk historiker, journalist och vänsterdebattör.

Det finns anledning att visa tacksamhet mot Ken Livingstone – tidigare borgmästare i London, idag en mycket illa ansedd medlem i brittiska Labour – för åtminstone en sak: han har bidragit till ett ögonblick av klarhet, om än smärtsamt, i debatten om huruvida antisionism, åtminstone ibland, är antisemitism.

Svaret är ja. Till exempel när någon påstår, vilket Livingstone nyligen gjorde, att när Hitler kom till makten ”1932 [sic] så stödde han sionismen”. Eller när någon hävdar, vilket Livingstone därefter gjorde, att om man inte hatar alla judar, utan endast judarna … Läs resten

Charlotte Wiberg: Israeldebatt kanaliserar fördomar. Om Labour och antisemitismen

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2016

En rad incidenter inom Labour och vid landets universitet visar att antisemitismen utgör ett reellt problem inom delar av den brittiska vänstern. Det handlar om en debatt där ingen åtskillnad görs mellan judar och ­Israel, där begreppet ”sionism” används på ett demoniserande sätt och där historiska stereotyper vävs in i nya sammanhang,  skriver Charlotte Wiberg.

”Antisemitism är ett stort problem på brittiska universitet.” Så drastiskt uttalar sig Alex Chalmers, tidigare ordföranden för Labour-partiets studentförening i Oxford (The Independent, 17/2). Han avgick från sin post i protest mot en våg av antisemitiska uttryck bland Labourstudenter. Det handlar alltså inte om nynazister, inte om konservativ överklass, inte heller – vilket en del säkert skulle vilja tro – om muslimer. Problemet finns inom den brittiska vänstern.

Konkret handlar det om saker som följande: En grupp som kommit överens om att skrika ”Filthy Zionist!” varje gång en … Läs resten

Moa Matthis: Vad gör liknelsen med vår förståelse och insikt?

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2016

Gästkrönika av Moa Matthis

Jämförandet är ett kraftfullt språkligt instrument och i retorikens verktygslåda ligger metaforen och liknelsen i det översta facket, blankslitna av flitigt användande. Det är inte så konstigt eftersom människan både synlig- och begripliggör världen genom associativt tänkande. Poesins språk bildsätter känslan – den älskade är som en ros, och ångesten är hjärtats skri – och den jämförande språkbilden kan vara ett verktyg för förståelse. Hade vi förstått Platons och Herakleitos budskap lika bra utan grottan och floden?

Litteraturvetaren Northrop Frye ägnade hela sitt liv åt att undersöka hur metaforer och liknelser verkar på känslor och intellekt. Han drevs av en kärlek till språkets förmåga att levandegöra, men också av respekt för dess kraft att förvilla. ”Man måste vara försiktig med det associativa språket”, skrev han: ”analogier eller likheter är knepiga att hantera, eftersom skillnaderna är lika avgörande som likheterna.”… Läs resten