Torbjörn Elensky: Bekämpa antisemitismen utan skygglappar

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2015.

Gästkrönika av Torbjörn Elensky

Frågan om antisemitism bland europeiska muslimer är en av de mest känsliga idag. Samtidigt som antisemitismen ännu är starkast i vissa central- och östeuropeiska länder, med liten muslimsk befolkning, är den i Västeuropa sorgligt framträdande i vissa huvudsakligen muslimska miljöer. Men trots det, och de attacker mot judar för att de är judar, mot kosherbutiker, judiska begravningsplatser och synagogor, som genomförts av jihadistiskt inspirerade våldsverkare på senare år, i till exempel Frankrike och Belgien, framställs fortfarande nazister som det största hotet mot europeiska judar.

Det finns ingen anledning att förminska det nazistiska och högerextrema hotet mot judar i Europa av idag, men lika lite att förminska eller förneka det hot mot judar som numera kommer från vissa muslimska miljöer.

För många migranter är religiös identitet särskilt viktig. De kan ha förlorat kontakten med sitt eller familjens tidigare hemland, alltså förlorat den delen av sin identitet, utan att för den delen känna sig fullt ut accepterade i det nya hemlandet. Lösningen på identitetsproblemet blir då gärna att fästa större vikt vid den religiösa identiteten, som inte tar någon hänsyn till din etniska identitet eller sociala ställning.

Det är antagligen en viktig orsak till att det i flera fall tycks som om den yngre generationen är mera religiös än deras föräldrar. För föräldrarna var islam någonting de växte upp med i en miljö som helt präglades av religionen, medan de som kommer till Europa som mycket unga, eller föds här, måste göra ett aktivt val att gå in i religionen. Detta gör att vissa kan vara tämligen lättmanipulerade av personer som utnyttjar religionen för politiska syften, eller till att sprida hat.

Enligt en vanlig uppfattning i svensk antirasistisk debatt har hatet mot islam och muslimer idag ersatt antisemitismen. Men det stämmer inte, av flera skäl. Dels är det för många rasister judar som är ytterst ansvariga för invandringen av muslimer, i en strävan att skapa mångkultur som skall bryta ner den europeiska kulturen. Judehat och muslimhat konvergerar alltså, i den högerextrema diskursens konspirationsteorier.

Dels finns alldeles för stora skillnader för att jämställa dessa två mer eller mindre sammanhängande system av attityder och åsikter. Antisemitismen är så mycket äldre, så mycket mera utvecklad och dessutom sammankopplad med andra ideologiska föreställningar, särskilt högerextrema men under senare år också alltmer på vänstersidan, där antisionismen inte sällan fungerar som täckmantel för en antisemitism som liknar de högerextremas konspiracistiska syn på judarna, frimurarna och så vidare.

Medan den historiska antisemitismen hade starkt offentligt stöd, så möts hatet mot muslimer överlag av motstånd från politiskt mainstreamhåll i flertalet europeiska länder. Tvärtom initieras ständigt, med varierande framgång, olika kampanjer för att förhindra att muslimhatet sprids.

Här har länge funnits en förminskande inställning till det judehat som förekommer inom delar av landets muslimska befolkning. Det har rakt av förnekats av flera debattörer. När det inte längre går att förneka har det istället framhållits hur begränsat det är, och hur mycket viktigare majoritetssamhällets rasism är att bekämpa än den som förekommer inom en viss minoritet, en minoritet som dessutom betraktas som svag, och i sig själv utsatt för rasism.

Visst är det så att det finns ett utbrett hat och förakt mot muslimer i Sverige, som dessutom, ironiskt nog, riskerar att förstärkas av vissa antirasistiska attityder. Men inställningen att hatet mot judar inom vissa muslimska grupper i Sverige därför är att betrakta som en bagatell, som inte också måste motarbetas, är i sig föraktfull mot muslimer.

Ytterligare ett problem på hatmarknaden är dessutom att det kan förekomma samarbete mellan mera ”traditionellt” högerextrema etniskt svenska antisemiter och sådana med muslimsk identitet. Det har förekommit flera försök att koppla samman de båda hatvarianterna, med Ahmed Ramis mångåriga projekt Radio Islam, med dess långa listor över judar, som det mest långvariga och, sorgligt nog, mest framgångsrika exemplet.

Exempelvis föreställningar om judisk makt, judisk rikedom, judisk kontroll över massmedier och information, samt tanken att judar bakom kulisserna styr, inte sällan i samarbete med Frimurarna, Bilderberg, och liknande grupper, som ses som fronter för judiska intressen, är utbredda. Konspiracismen utgör ett slags fogyta mellan judehatet bland grupper av unga muslimer och det traditionella högerextrema judehatet i Europa, likaväl som med delar av den i Sverige så framträdande antisionismen.

Vi kommer inte att få bukt med rasism, förakt och hat i samhället genom att välja att blunda för vissa delar av det. Destruktiva attityder av det slaget måste bekämpas principiellt och över hela linjen, utan några särskilda hänsyn till någon grupp.

Torbjörn Elensky

Författare. Romanen Egendom utkom på Bonniers 2013 och essän Italo Calvino. Skönlitteraturen som livsform på H:ströms 2014.