Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2015.

Brittiska Labours nye partiledare Jeremy Corbyn har mött stor uppmärksamhet i svenska medier och debatt. Men få tycks notera hans nära kontakter med och ursäkter för antisemitiska propagandister. Samuel Nudel kompletterar bilden.

I september 2015 utsågs en ny ledare för det brittiska socialdemokratiska partiet Labour. Valet föll på den 66-åriga Jeremy Corbyn. Han har inte bara gjort sig känd för att tillhöra den yttersta vänsterkanten inom partiet utan även för en rad problematiska uttalanden och för sitt långa samröre med såväl judehatare som förintelseförnekare. Det senare är dock en aspekt som verkar ha fallit bort i svenska medier och debatt. Här följer därför en påminnelse.

I ett tal 2009 sa Corbyn sig vara hedrad av att få bjuda in sina ”vänner” från Hizbollah och Hamas till det brittiska underhuset. Att de båda terrorstämplade organisationerna ständigt sprider grov antisemitism och uppmanar till mord på … Läs resten

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2015.

I Ship to Gaza-filmen Även de döda har ett namn delas judar upp i två sorter. De goda och de dåliga. De vi kan tolerera och de oacceptabla. Det är en primitiv och farlig tankefigur. Och den anknyter till en historisk tradition, skriver Charlotte Wiberg.

I våras var det premiär för Även de döda har ett namn, en film om den humanitärt inriktade barnläkaren Henry Ascher och hans engagemang i Ship to Gaza. Nu har kulturförvaltningen i Göteborg beslutat att detta är en film som bör ses av stadens skolbarn. Judar har protesterat, det har blivit diskussion, allt är så välbekant. Vi ska inte blanda ihop staten Israel med judar, skriver Göteborgs-Postens kulturchef Ingrid Norrman (24/9). Det är en sliten fras, och den avslöjar att Norrman inte kan ha lyssnat på filmen särskilt noga.

Hade hon gjort det så hade hon, hoppas … Läs resten

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2015.

Gästkrönika av Torbjörn Elensky

Frågan om antisemitism bland europeiska muslimer är en av de mest känsliga idag. Samtidigt som antisemitismen ännu är starkast i vissa central- och östeuropeiska länder, med liten muslimsk befolkning, är den i Västeuropa sorgligt framträdande i vissa huvudsakligen muslimska miljöer. Men trots det, och de attacker mot judar för att de är judar, mot kosherbutiker, judiska begravningsplatser och synagogor, som genomförts av jihadistiskt inspirerade våldsverkare på senare år, i till exempel Frankrike och Belgien, framställs fortfarande nazister som det största hotet mot europeiska judar.

Det finns ingen anledning att förminska det nazistiska och högerextrema hotet mot judar i Europa av idag, men lika lite att förminska eller förneka det hot mot judar som numera kommer från vissa muslimska miljöer.

För många migranter är religiös identitet särskilt viktig. De kan ha förlorat kontakten med sitt eller familjens tidigare hemland, alltså … Läs resten

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2015. Den utgör en uppdaterad och något omarbetad version av en text med samma rubrik som publicerades på SKMA:s blogg 1/9 2015.

Under senare år har antisemitiska yttringar mött tydligare motreaktioner än på länge. Men ibland tycks solidariteten med judar som utsatt grupp fortfarande sitta långt inne, anmärkningsvärt nog även i delar av den rörelse som betecknar sig som antirasistisk. SKMA belyser en oroväckande tendens.

Få diskussioner om rasism förs idag utan att retoriska grepp av typen ”hade det gällt judar så hade reaktionerna sett annorlunda ut” eller ”byt ut X, Y, Z mot judar”. Därigenom frammanas en bild av ett samhällsklimat där judar i motsats till andra utsatta kategorier alltid omhuldas och skyddas och där antisemitismen i motsats till andra rasismer är bannlyst och, om den mot förmodan någonsin skulle visa sig, ständigt möter ett unisont och kraftfullt motstånd.

Denna verklighetsbild är lika … Läs resten

Ledaren publicerades i SKMA Nyhetsbrev oktober 2015.

För en tid sedan redovisade Brottsförebyggande rådet hatbrottsstatistik för 2014. Det är en dyster läsning. Anmälningarna av hatbrott mot en rad olika grupper har ökat, inklusive de som riktas mot judar. Under fjolåret anmäldes 270 hatbrott med antisemitiska motiv. Det är den högsta nivån som uppmätts för ett enskilt år och 38 procent fler än under 2013.

Ändå säger dessa siffror ganska lite om hur många hatbrott som faktiskt ägt rum. Mörkertalet är stort. Enligt en undersökning som EU-organet FRA gjorde 2013 svarade 75 procent av de svenska judar som uppgav sig ha utsatts för antisemitiska trakasserier under den senaste femårsperioden att de inte anmält den allvarligaste händelsen. Den vanligaste orsaken var att de inte trodde att en polisanmälan skulle leda någon vart.

Pessimismen är tyvärr inte ogrundad. Den låga uppklaringen av hatbrott – och det gäller alla brott av detta slag – … Läs resten