Efter terrorn: Färre instämmer i antisemitiska påståenden i Frankrike, Tyskland och Belgien

De befolkningsandelar som ger uttryck för en antisemitisk inställning har minskat i Frankrike, Tyskland och Belgien efter terrorattackerna mot judar Paris och Köpenhamn i början av året, enligt en undersökning av attityder i 19 länder, i huvudsak europeiska, som den amerikanska organisationen ADL genomfört under våren 2015. Resultaten jämförs med dem som framkom i den omfattande studie av antisemitiska attityder som ADL publicerade 2014. (SKMA har tidigare redovisat och diskuterat resultaten för den tidigare undersökningen.)

En viss ökning av andelen antisemitiskt inställda observeras i bland annat Italien, Holland och Rumänien, medan andelarna ligger på i stort sätt samma nivå i flertalet länder. Bland de länder som ingår i undersökningen är, enligt resultaten, en antisemitisk inställning mest utbredd i Grekland (67 %) och Turkiet (71 %). Sverige har inte inkluderas i den nya undersökningen.

Den nya studien bygger på 10 000 intervjuer (i huvudsak via telefon). I frågebatteriet ingår 11 frågepåståenden som återger negativa eller stereotypa uppfattningar om judar, som till exempel påståendet att ”Judar har för stort inflytande över världshändelserna”. Respondenter som svarat ”troligen sant” (”probably true”) på minst 6 av dessa har kategoriserats som antisemitiskt inställda. (Angående problem vad gäller metod och uttolkning av resultat, se SKMA:s kommentar i samband med publiceringen av ADL:s undersökning 2014.)

ADL knyter minskningen av andelen antisemitiskt inställda i Frankrike (från 37 % 2014 till 17 % 2015), Tyskland (27 % 2014, 16 % 2015) och Belgien (27 % 2014, 21 % 2015) till en ökad medial och politisk uppmärksamhet på hat och våld mot judar efter terrorattentaten 2015. Studien pekar också på att andelen som uppger att de oroas över det våld som riktas mot judar och judiska institutioner ökat. Emellertid är andelen respondenter i dessa länder som uppger att de känner många människor som ogillar judar i stort sett densamma som 2014 och ADL noterar att tidigare studier visar att det bakom denna uppfattning ofta döljer sig egna antisemitiska attityder vilka man ogärna vill redovisa.

Enligt ADL kan delar av den minskning som uppmätts i länder som t ex Frankrike handla om att människor efter det våld som riktats mot judar och den debatt som följt på detta är mindre benägna att själva ge uttryck för antisemitism än före dessa händelser. Undersökningen pekar också på att i en rad länder är andelen respondenter som medger att de ogillar judar långt mindre än den andel som bär på en antisemitisk inställning. Enligt en kompletterande studie som ADL genomfört i sex europeiska länder är en antisemitisk inställning jämförelsevis mer utbredd inom kategorin muslimer än inom befolkningarna som helhet.

Resultaten tyder på att få européer förnekar Förintelsen, däremot är det betydande andelar i Grekland (28 %) och i östeuropeiska länder som Ungern (25 %), Lettland (25 %), Rumänien (23 %), Ryssland (21 %) och Polen (19 %) som instämmer i påståendet att antalet judar som mördades under Förintelsen har överdrivits. I Turkiet är det 7 % och i Iran 8 % som instämmer i påståendet att Förintelsen inte ägt rum utan är en myt, medan 46 % av de turkiska respondenterna och 54 % av de iranska anser att antalet judar som dödades överdrivits.

SKMA