Terrorns antisemitiska dimension

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev mars 2015

För extrema islamister är judar centrala måltavlor för hat och våld. Efter attackerna i Paris och Köpenhamn råder förhoppningsvis inte längre någon oklarhet om detta.

När terrorister attackerade Charlie Hebdo i Paris i januari kunde de flesta observatörer förstå varför extrema islamister valde detta mål. Hatet och hoten mot tidningens redaktion var välkända. När de därefter angrep judar blev bilden suddigare. Det beskrevs i vissa nyhetsinslag och kommentarer som ett gisslandrama eller efterspel till det ”verkliga” attentatet.

Först med ett par dagars fördröjning förstods terrorns antisemitiska dimension: att judar på samma sätt som Charlie Hebdo utgjorde en noga utvald måltavla, att judar mördats därför att de var judar. När samma sak en månad senare skedde i Köpenhamn var tolkningen delvis annorlunda. Fler tycktes nu ha kommit till insikt om att judar är en måltavla för jihadistisk terror.

Blommor utanför synagogan i Köpenhamn efter terrorattentatet 15/2 2015. Foto: Kim Bach/Wikimedia Commons

Blommor utanför synagogan i Köpenhamn efter terrorattentatet 15/2 2015.
Foto: Kim Bach/Wikimedia Commons

Attackerna mot judar borde dock ha överraskat lika lite som angreppen mot satirtidningen i Paris och mötet med Lars Vilks i Köpenhamn. Extrema islamister har under senare år begått en rad terrordåd mot judiska mål. Två aktuella exempel är angreppet mot en judisk skola i Toulouse 2012, då en lärare och tre barn mördades, och attacken mot Judiska museet i Bryssel 2014, då fyra personer dödades.

Detta är dock inget nytt. Till exempel kan nämnas bombningen av två synagogor i Istanbul 2003, som krävde 23 dödsoffer, angreppen mot judiska mål i Marocko 2003 och bombdådet mot en synagoga i Tunisien 2002. Det bör också noteras att när jihadister genomförde ett storskaligt terrorattentat i indiska Mumbai 2008 så var en av måltavlorna ett judiskt center, där sex personer dödades.

Inom den extrema islamismen är antisemitismen ideologiskt förankrad, den utgör en del av en världsbild, en förklaring till historiska och samtida skeenden på global och nationell nivå. Det var till exempel ingen tillfällighet att när terrororganisationen Islamiska statens (IS) talesperson Abu Muhammad al-Adnani i höstas tog till orda för att fördöma USA:s bombningar av IS i Irak, så betecknade han president Obama som ”judarnas mula”, alltså ett redskap för en allomfattande judisk konspiration.

Enligt den information som den franske åklagaren lämnade om en av terroristerna i Paris, Cherif Kouachi, ska hans ideologiska övertygelser rymt en tydlig antisemitism och en vilja att ”attackera och döda judar”. Av den intervju med Amedy Coulibaly som sändes av franska TV-kanalen BMF, framgick att Coulibaly, som genomförde attacken mot kosherbutiken där människorna handlade inför sabbaten, valde målet enbart för att kunna angripa judar. Och av den film terroristen spelade in i kosherbutiken framgår, enligt BBC, att han förhörde en i gisslan om dennes bakgrund. När mannen svarade att han var jude dödades han av Coulibaly. Ytterligare tre personer mördades innan polisen stormade butiken.

Den jihadistiska terrorn riktas mot olika grupper. Globalt sett är de främsta offren muslimer och  andra icke-muslimska minoriteter i Mellanöstern och på andra platser. Men även judar i Europa och andra delar av världen utgör potentiella måltavlor. Sverige utgör inget undantag. Efter attackerna i Paris och Köpenhamn råder förhoppningsvis inte längre någon oklarhet om detta.

 SKMA