Intervju med 2014 års Elsa-pristagare Bilan Osman: ”Konsekvent antirasism är extremt viktigt”

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2014

För tredje året i rad delade SKMA ut Elsa-priset, en utmärkelse till unga som via sociala medier eller på annat sätt motverkar antisemitism och andra fördomar. 2014 års pristagare är Bilan Osman, journalist, utbildare på Expo och debattör i frågor som rör rasism.

Bilan Osman tilldelades Elsa-priset ”för hennes konsekventa och engagerade antirasistiska opinionsbildning i sociala medier och andra sammanhang. Med sitt ställningstagande mot varje form av rasism, oavsett om denna riktas mot afrosvenskar, muslimer, romer, judar eller andra grupper, är Bilan Osman en stark och självständig röst i en tid när det antirasistiska engagemanget många gånger är selektivt och inkonsekvent.”

SKMA bad Bilan om en intervju.

Grattis till Elsa-priset 2014. Hur reagerade du på nyheten att du tilldelats priset?

Jag blev såklart väldigt glad och rörd. SKMA är en organisation jag följt väldigt länge. Ni gör ett fantastiskt bra jobb med att synliggöra antisemitismen i vårt samhälle, och andra former av rasism. Att få ett pris från en organisation jag har en så stor och djup respekt för kändes fint.

Bilan Osman i Stockholms stora synagoga i samband med utdelningen av Elsapriset den 9 november 2014. Foto: Hampus Andersson, Expo

Bilan Osman i Stockholms stora synagoga i samband med utdelningen av Elsa-priset den 9 november 2014. Foto: Hampus Andersson, Expo

Berätta lite om din bakgrund.

Jag är 22 år, och avslutade min journalistutbildning på Bona folkhögskola i Motala i somras. Jag växte upp i Partille och Linköping, och är utbildare på stiftelsen Expo, där jag åker runt i Sverige och träffar elever och lärare och samtalar, utbildar och föreläser om rasism. Jag är även krönikör på Expressen samt skriver för sajten ”Inte rasist, men..”, som granskar Sverigedemokraterna.

Varför började du engagera dig mot rasism? Har du personliga erfarenheter av att utsättas för fördomar och fientlighet?

Jag har personliga erfarenheter av både afrofobi och islamofobi, och många gånger en kombination av dessa. Det kan absolut vara det som väckt mitt engagemang. Men det är förmodligen frustrationen inför ett samhälle där människor utsätts på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet, religion eller hudfärg som är min och många andras drivkraft.

I prismotiveringen framhålls att du står för en konsekvent antirasism ”i en tid när det antirasistiska engagemanget många gånger är selektivt och inkonsekvent”. Hur vill du beskriva ditt förhållningssätt till rasism? Vad ser du själv för problem med inkonsekvens i den antirasistiska debatten, till exempel i förhållande till antisemitism och muslimfientlighet?

Den konsekventa antirasismen är extremt viktig, i synnerhet när vi lever i den tid vi gör. Vi måste kunna se kopplingar och likheter mellan olika former av rasism. När antimuslimska krafter sprider myter om att muslimer är ute efter att islamisera Sverige, när det sprids myter om hur muslimer har dolda agendor, att de vill avskaffa demokratin och att den muslimska befolkningen bär ansvar för vad som sker i Iran, måste man kunna se hur det finns liknande retorik i exempelvis den antisemitiska miljön. Myter om att judar styr bankerna, media och har dolda agendor. Att man ger judar skulden för det som sker i Israel-Palestinakonflikten.

Detta är viktigt att förstå för att se hur allt hat har samma grund, men även för att inte osynliggöra rasism som existerar än idag. Att inte sprida föreställningar om att antisemitismen slutade existera efter andra världskriget, eller använda sig av en antisemitisk retorik i sin Israelkritik.

Hur uppfattar du att skolan arbetar med frågor som rör rasism och antisemitism?

Jag träffar många lärare som delar min problembild. Samtidigt finns det ett tänk i vissa skolor som är problematiskt. Att man förminskar problemen med rasism genom att välvilligt försöka lösa allt över en temadag eller temavecka där man äter mat från olika länder, eller pratar om integration. Saker som kan ge motsatt effekt och istället exotifiera människor och förstärka bilden av ”De andra”.

Du är själv mycket aktiv i sociala medier. Hur kan de användas för att motverka rasistiska budskap?

De kan användas för att ha samtal och diskussioner med människor man annars aldrig träffar, och som kanske inte delar ens världsbild. Men också för att stärka varandra i den antirasistiska kampen, dela med sig och ta del av erfarenheter, kunskap och råd.

Elsa-priset består av ett diplom och en prissumma om 20 000 kr. Vet du vad du ska göra för pengarna?

Jag har funderat på att åka utomlands och träffa andra antirasistiska organisationer, se hur de jobbar och så vidare. Och åka till en plats jag aldrig varit på – Auschwitz. Även om det kommer att kännas tungt, kan det vara bra att även antirasister påminns om rasismens yttersta konsekvenser.

Intervjuare: Henrik Bachner

Läs Bilan Osmans gästkrönika i SKMA:s nyhetsbrev mars 2014.