Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

SKMA Nyhetsbrev december 2014

Läs Nyhetsbrevet som pdf .

Läs resten

SD sanktionerar judehat

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2014

Att Sverigedemokraternas tal om ”nolltolerans” mot rasism saknar trovärdighet visste vi sedan tidigare. Alliansen med antisemiter och Hitlerapologeter i EU-parlamentet understryker på nytt att även det föregivna motståndet mot judehat är ihåligt.

Sverigedemokraterna visar åter att talet om nolltolerans är just bara tal och inget annat. Det är nu klart att SD i Europaparlamentet kommer att ha det polska partiet Kongressen för nya högern i sin partigrupp.

Att sitta i samma grupp i Europaparlamentet är att acceptera deras åsikter. Och i praktiken att ge sitt stöd. I det här fallet till judehat.

Kongressen för nya högerns EU-parlamentariker Robert Iwaszkiewicz och Janusz Korwin-Mikke. Foto: mowimyjak.pl

Kongressen för nya högerns EU-parlamentariker Robert Iwaszkiewicz och Janusz Korwin-Mikke. Källa: mowimyjak.pl

Ledaren för Kongressen för nya högern, Janusz Korwin-Mikke, har fällt en rad antisemitiska uttalanden. Han har bland annat sagt att det inte finns bevis för att Adolf Hitler kände till Förintelsen. Han har också antytt att antalet offer överdrivits, … Läs resten

Antisemitism, antiziganism och afrofobi

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2014

Antijudiska, antiziganistiska och afrofobiska stereotypers historiska bakgrund, samtida reproduktion och konsekvenser stod i fokus för två välbesökta seminarier i Göteborg och Malmö.

Under hösten 2014 har SKMA arrangerat två tvådagarsseminarier om antisemitism, antiziganism och afrofobi. Det första seminariet ägde rum i Göteborg den 26–27 november, det andra i Malmö den 3-4 december. Totalt deltog runt 200 personer, i huvudsak lärare och fritidsledare, men även skolpolitiker, integrationsansvariga, poliser och andra yrkesgrupper. Seminarierna genomfördes i samverkan med Göteborgs stad och Malmö stad, och med stöd av arbetsmarknadsdepartementet.

Under seminarierna belystes och diskuterades olika rasistiska och fördomsfulla stereotypers uppkomst, historiska utveckling och förekomst i samtiden. I fokus stod tre fördomsmönster som i Sverige drabbar de judiska, romska och afrosvenska minoriteterna – antisemitism, antiziganism respektive afrofobi.

Joanna Rubin Dranger föreläste om stereotypa bilder och rasismens historia. Foto: Erik Gunnarsson.

Joanna Rubin Dranger föreläste om stereotypa bilder och rasismens historia. Foto: Erik Gunnarsson.

Först ut var idéhistorikern Henrik Bachner som föreläste … Läs resten

Antisemitism i spelvärlden

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2014

Under senare tid har förekomsten av antisemitiska, rasistiska, homofoba och sexistiska attityder i spelvärlden uppmärksammats. Även till SKMA inkommer rapporter från spelare och föräldrar till unga som deltar i onlinespel om hur antijudiska skällsord återkommande används spelare emellan. Niklas Gårdfeldt Leavy frågade två ledande spelforskare hur de ser på problemet.

Det finns en ganska etablerad kunskap i spelvärlden kring att onlinespel kan vara en fientlig miljö med hårt språkbruk. Ett tecken på detta är initiativ som gameoverhate.org, där man försöker komma till rätta med dessa problem. Jonas Linderoth, professor i pedagogik och en av Sveriges ledande spelforskare, beskriver hur han själv blivit ”dödad” av sina egna medspelare när han försökt problematisera deras homofobi. Trots att de själva förlorade på att attackera en i laget sköt de ner Linderoths avatar medan de i chatten skrev: ”Fuckingfag, Fuckingfaglover.”

Adam Chapman, gästforskare vid Göteborgs universitet … Läs resten

Stéphane Bruchfeld: Förintelsen är ett namn – men på vad? Om begreppsliga oklarheter och behovet av precision

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2014

Den 27 januari är Förintelsens minnesdag. Men vad är det vi ska minnas? Förintelsen är ett konstruerat paraplybegrepp vars oklarhet försvårar förståelsen av Nazitysklands politik och brott mot judar, romer och andra grupper, skriver idéhistorikern Stéphane Bruchfeld. Vi bör försöka minnas så mycket som möjligt och så många som möjligt, men utan att hemfalla åt förenklingar och fastna i konstlade abstraktioner. Det historiska skeendet måste beskrivas och förstås så rikt och så precist som möjligt.

I mars 1979 visades i svensk TV den amerikanska miniserien ”Holocaust”, som på svenska gavs namnet “Förintelsen”. Det mediala och publika genomslaget för serien var mycket stort både i Sverige och utomlands, och blev startskottet för en ny våg av intresse för de europeiska judarnas öde under nazitiden. Seriens namn blev också snart den nya och dominerande beteckningen för vad som tidigare ofta hade kallats “judeförföljelsen”, “judeutrotningen” eller … Läs resten