Europeiska lärdomar  

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev juni 2014

EU-projekt förde medlemmar i SKMA:s ungdomsnätverk till utvecklande möte i Tyskland. Mathan Ravid, som ledde den svenska gruppen, rapporterar.

”Vi kom från olika delar av Europa, var i olika åldrar och hade olika bakgrunder. Därför blev det ofta väldigt långa och livliga diskussioner, något jag uppskattade. Vi var inte alltid överens, men jag tror att alla lärde sig mycket”. Så beskriver Hanna Jansson det veckolånga EU-projektet ”East-West-East” i Berchum, Tyskland, där hon under min ledning deltog tillsammans med tre andra medlemmar i SKMA Ungdom.

Projektet, som årligen samlar ett tiotal organisationer från olika länder, främst i Östeuropa, har som mål att inspirera unga människor till att bli aktiva EU-medborgare som verkar för solidaritet och tolerans.

SKMA ledde en workshop om högerextremism, antisemitism och rasism. Foto: Mathan Ravid

SKMA ledde en workshop om högerextremism, antisemitism och rasism. Foto: Mathan Ravid

Programmet bestod bland annat av föreläsningar och gruppövningar. En välbesökt workshop hölls av SKMA tillsammans med den ryska organisationen Rovesnik-Rovesniku (”jämnåriga emellan”). Vi diskuterade det hot mot ett tolerant och öppet Europa som högerextrema partier och rörelser utgör, den propaganda de sprider mot judar och andra grupper samt det ansvar vi som individer har att stå upp för allas lika värde.

Under workshopen gjorde vi även ett uppskattat studiebesök hos den tyska antirasistiska organisationen Netzwerk für Demokratie und Courage (Nätverk för demokrati och mod). De genomför årligen ca 1 500 seminarier runt om i landet, och besöker bland annat skolor för att diskutera fördomar, diskriminering och rasism. Jag passade på att fråga hur de arbetar för att främja pluralism, tolerans och respekt bland unga.

Enligt Anne Brülls, projektansvarig på NDC, finns en bristande medvetenhet om och känsla för diskriminering och rasism i det tyska samhället. Hon ser skolan som en nyckel för spridandet av demokratiska värderingar. Det handlar om att öka kunskapen om farorna med rasistiska och antisemitiska attityder:

”När man behandlar ämnen som diskriminering och rasism är det är viktigt att skapa en öppen atmosfär, där alla kan delta på lika villkor”, säger Brülls. ”Vi tror också på att unga utbildar andra unga. Genom att engagera våra utbildade volontärer skapar vi positiva förebilder.”

Just positiva förebilder är något som återkommer i Anne Brülls svar, exempelvis i frågan om civilkurage. Likt SKMA lägger NDC stort fokus i sina utbildningar på individens eget ansvar och möjlighet att göra skillnad. Unga tränas i att agera i olika situationer, bland annat genom rollspel. Men civilkurage behövs inte bara på skolgården eller i kompisgänget, menar Anne Brülls:

”I vårt projekt ‘ta tillbaka ditt www’ behandlar vi diskriminering på nätet, och erbjuder unga ökad kunskap om rasistiska och antisemitiska ideologier. Förmågan att visa civilkurage på Internet övas upp genom diskussioner, övningar och aktivt deltagande i olika onlineforum.”

Svenska undersökningar indikerar inte någon minskning av antijudiska attityder på senare år. Snarare tvärtom. Situationen är likartad i Tyskland, något Anne Brülls känner av i sitt arbete:

Anne Brülls. Foto: NDC

Anne Brülls. Foto: NDC

”Antisemitiska attityder påträffas överallt i det tyska samhället, såväl hos majoritetsbefolkningen som inom olika minoritetsgrupper. De är ofta kopplade till nutida frågor som finanskriser, kapitalism och konflikterna i Mellanöstern. I skolan är ‘jude’ ett vanligt förekommande skällsord bland elever.”

På frågan vad man kan göra för att stoppa högerextrema rörelsers framfart, en av frågorna för vår workshop i Tyskland, svarar Anne Brülls slutligen att det är viktigt att tydligt och bestämt ta avstånd – för att förhindra en normalisering:

”I samtal och debatt ska högerextrema ståndpunkter inte tolereras. Det är viktigt att personer som ger uttryck för rasistiska, antisemitiska, sexistiska eller homofoba attityder möter motstånd. Dessutom måste vi komma ihåg att intolerans påträffas inom hela det politiska spektrumet. Det kräver en bred social debatt om hur vi vill leva tillsammans, det är viktigt att politiker och andra med inflytande sätter frågan om solidaritet på agendan. Sist men inte minst måste de som höjer sina röster mot högerextrem propaganda stöttas. Individer och organisationer som agerar i dessa frågor bör få uppskattning för det – ofta ideella – arbete de gör.”

Mathan Ravid