Antisemitismen i ett globalt perspektiv. SKMA sammanfattar och kommenterar ny studie

En ny studie visar att antisemitismen utgör ett globalt problem, men utbredningen varierar mellan länder och regioner. Enligt resultaten är en antijudisk attityd alarmerande utbedd i Grekland samtidigt som Sverige tillsammans med Holland och Storbritannien har de lägsta andelarna judefientligt inställda i Västeuropa. Undersökningen är intressant, men resultaten bör tolkas med försiktighet.

Den amerikanska organisationen ADL har presenterat resultaten från en global attitydundersökning om antisemitism. Studien, som omfattar strax över 100 länder, bygger på 53 100 intervjuer med personer över 18 år. I frågebatteriet ingick 11 frågepåståenden som återger negativa eller stereotypa uppfattningar om judar, som till exempel påståendet att ”Judar har för stort inflytande över världshändelserna”. Respondenter som svarat ”troligen sant” (”probably true”) på minst 6 av dessa har kategoriserats som antisemitiskt inställda.

Som med alla attitydmätningar finns det metodologiska problem och svårigheter när det gäller att tolka resultaten. I studien erbjuds endast två svarsalternativ, ”troligen sant” och ”troligen fel”, på de frågepåståenden som presenteras. Som Harvardforskaren Ryan D. Enos, med anledning av ADL:s studie, påpekat i en intervju i New York Magazine existerar fördomar i ett kontinuum som denna typ av binära svarsalternativ inte förmår fånga – att dela upp personer i de som bär på och de som inte bär på fördomar är således problematiskt. Det blir också märkligt att hävda att den som svarar instämmande på fem frågor om antijudiska stereotyper saknar en antisemitisk inställning medan den som svarar instämmande på sex sådana påståenden är antisemitisk – och därtill på samma sätt som den svarar instämmande på 11 påståenden, menar han. Jeni Kubota, forskare vid NYU, är  i en kommentar till ADL:s undersökning inne på samma linje: undersökningar av detta slag bör erbjuda en rad olika svarsalternativ för att möjliggöra en mer nyanserad bild av respondentens inställning. En individ kanske instämmer starkt i två av dessa påståenden. Innebär dessa två svar att individen inte bär på en antisemitisk inställning? En sådan slutsats kan inte dras, menar Kubota.

Kubota kritiserar även studien för att inte ta hänsyn till antisemitismens skiftande former i olika länder. Detta får också till följd att de påståenden som används kan förstås på olika sätt på olika platser. Det kan till exempel noteras att frågebatteriet saknar påståenden som rymmer kristna antijudiska uppfattningar (t. ex. påståendet att ”judar bär ansvar för Jesus död”), det saknar påståenden som reflekterar s.k. Israelrelaterad antisemitism (t. ex. påståenden som håller judar som kollektiv ansvariga för Israels politik eller rationaliserar judehat med hänvisning till Israels politik) och det saknar påståenden som associerar judar med kommunismen, vilket är ett icke oviktigt tema i bland annat antisemitisk propaganda i Östeuropa. Ett frågebatteri som reflekterade fler dimensioner av antisemitismens samtida uttrycksformer skulle ha givit en mer rättvisande bild av utbredning och regionala och nationella skillnader.

Den enligt resultatet höga andelen antisemitiska inställda i Mellanöstern och inte minst i de palestinska områdena kan svårligen förstås om man bortser från den israelisk-palestinska konflikten (detsamma gäller för antiarabisk rasism i Israel), men att rasism av olika slag kan hämta näring ur, exploateras och rationaliseras med hänvisning till konflikter är ingenting nytt och inte heller specifikt för Mellanöstern. Antijudiska stereotypers utbredning i denna del av världen torde i hög grad kunna ses som en effekt av den antisemitiska propaganda som sedan länge spridits via medier och av vissa regimer liksom av islamistiska rörelser, och det sätt på vilket dessa budskap använts i retoriken mot Israel. Men samtidigt bör betänkas att vissa av de påståenden om judar som används i undersökningen kan förstås på ett annorlunda sätt av t.ex. palestinier på Västbanken och Gaza än av människor i andra delar av världen. Även om orden är desamma har påståenden som att “Judar pratar fortfarande för mycket om vad som hände dem under Förintelsen” eller ”Judar bryr sig inte om vad som händer med någon annan än den egna gruppen” rimligen en delvis annan kontext och innebörd i ett palestinskt än i till exempel ett tyskt sammanhang.

I likhet med andra attitydundersökningar måste den aktuella studien således tolkas med försiktighet. För att en mer fullödig bild av situationen i ett specifikt land ska kunna ges måste också resultat från annan forskning vägas in, attitydmätningar och hatbrottsstatistik måste kompletteras med resultat från kvalitativ forskning om till exempel antisemitismens förekomst och karaktär i offentlig debatt, medier och inte minst sociala medier.

Resultat

Regionala skillnader

Enligt studien är utbredningen regionalt sett störst i Mellanöstern och Nordafrika där andelen antisemitiskt inställda i snitt var 74 %. För Östeuropa var motsvarande andel 34 %, Västeuropa 24 %, Afrika söder om Sahara 23 %, Asien 22 % och Nord- och Sydamerika 19 %.

Västeuropa

Av länderna i Västeuropa har Sverige, enligt resultaten, 4 % antisemitiskt inställda, vilket är den lägsta andelen i regionen. Andra länder med jämförelsevis låga andelar är Holland 5 %, Storbritannien 8 % och Danmark 9 %. Det land i Västeuropa med högst andel är Grekland med 69 %. Höga andelar uppmättas även i bl.a. Frankrike 37 %, Spanien 29 %, Österrike 28 % och Tyskland 27 %. För såväl Irland som Italien var andelarna 20 %, och för Norge och Finland 15 %. I Västeuropa anser i snitt 39 % att ”judar talar fortfarande för mycket om vad som hände dem under Förintelsen”. 94 % har hört talas om Förintelsen, 11 % av dessa menar att folkmordet överdrivits eller är en myt.

Sverige

Enligt studien är andelen konsekvent antijudiskt inställda bland svenska vuxna alltså 4 % (motsvarande cirka 300 000 individer enligt rapporten). Specifika stereotyper har dock större utbredning. Ser man till enskilda frågepåståenden och den andel av de svenska respondenterna som svarade ”troligen sant” så ser resultaten ut som följer:

  • ”Judar är mer lojala med Israel än [med detta land/länderna de lever i]”: 27 %
  • ”Judar har för stor makt i affärsvärlden”: 9 %
  • ”Judar har för stor makt över de internationella finansiella marknaderna”: 10 %
  • ”Judar pratar fortfarande för mycket om vad som hände dem under Förintelsen”: 14 %
  • ”Judar bryr sig inte om vad som händer med någon annan än den egna gruppen”: 10 %
  • ”Judar har för stort inflytande över världshändelserna”: 7 %
  • ”Judar har för stort inflytande över USA:s regering”: 12 %
  • ”Judar tycker att de är bättre än andra människor”: 9 %
  • ”Judar har för stort inflytande över globala medier”: 5 %
  • ”Judar är ansvariga för de flesta krig i världen”: 2 %
  • ”Människor hatar judar på grund av judars sätt att bete sig”: 12 %

När det gäller Sverige kan noteras att resultatet för den sammanslagna antisemitism-skalan (4 %) ligger relativt nära resultatet för den studie Forum för levande historia och Brå publicerade 2006 enligt vilka 5 % av den vuxna befolkningen bar på en mer konsekvent antisemitisk inställning.

Enligt den nya studiens resultat var antisemitismen i Sverige mer utbredd bland män än bland kvinnor, och vanligare bland äldre än yngre; åldersgruppen 50+ 7 %, 35-49 år 1 %, 18-34 2 %. (Här kan tilläggas att den undersökning av gymnasieungdomars attityder som Forum för levande historia genomförde 2009-2010 pekade på att cirka 1/5 av eleverna bar på en negativ inställning till judar.)

Östeuropa

När det gäller resultaten för Östeuropa så hade Polen med 45 % den högsta andelen antisemitiskt inställda, men höga andelar återfinns i flertalet länder: Bulgarien 44 %, Serbien 42 %, Ungern 41 %, Vitryssland 38 %, Ukraina 38 %, Litauen 36 %, Rumänien 35 %, Kroatien 33 %, Bosnien 32 %, Ryssland 30 %, Lettland 28 % och Estland 22 %. Endast Tjeckien utmärker sig med en jämförelsevis lägre andel på 13 %. I snitt 53 % av respondenterna i östeuropeiska länder instämmer i påståendet att ”Judar har för stor makt i affärsvärlden”. 82 % har hört talas om Förintelsen, av dessa har 24 % svarat att Förintelsen överdrivits eller utgör en myt.

Nord- och Sydamerika

I USA är det 9 % och i Kanada 14 % av de svarande som bär på en antisemitisk inställning. Högst andel på kontinenten har Panama med 52 %. Andra länder med höga andelar är till exempel Colombia 41 %, Peru 38 %, Chile 37 % och Venezuela 30 %. Lägst andel i Sydamerika hade Brasilien med 16 %. 77 % känner till Förintelsen, av dessa har 21 % svarat att folkmordet överdrivits eller utgör en myt.

Mellanöstern och Nordafrika

Högst andel antisemitiskt inställda, 93 %, finns enligt studien på Västbanken och Gaza samt i Irak med 92 %. Synnerligen höga andelar finns även i Jemen 88 %, Algeriet och Libyen 87 %, Tunisien 86 %, Jordanien 81 %, Marocko 80 % och Egypten 75 %. Något lägre ligger Turkiet med 69 %. Lägst andel antijudiskt inställda i regionen hade Iran med 56 %, vilket är intressant med tanke på den hårdföra antisemitism som regimen sedan länge propagerat. I Mellanöstern och Nordafrika är det i snitt 65 % som instämmer i påståendet att ”Judar är ansvariga för de flesta krig i världen”. 38 % har hört talas om Förintelsen, av dessa är det 63 % som menar att Förintelsen överdrivits eller utgör en myt.

Afrika söder om Sahara

Högst andel antijudiskt inställda finns i Senegal, 53 %. Andra länder med höga andelar är Sydafrika 38 % och Kenya 35 %. Lägre andelar uppmättes i Nigeria 16 %, Ghana 15 % och Tanzania 12 %. 24 % känner till Förintelsen, av dem svarade 44 % att folkmordet överdrivits eller var en myt.

Asien

I Asien återfinns de högsta andelarna antisemitiskt inställda i Malaysia 61 %, Armenien 58 %, Sydkorea 53 % och Indonesien 48%. Lägre ligger länder som Japan 23 % och Kina och Indien, båda 20 %. Ännu lägre andelar uppmättes i Thailand 13 %, Vietnam 6 % och Filippinerna 3 %. Laos hade den lägsta andelen av alla länder som ingick i undersökningen: 0,2 %. 44 % av de svarande i de asiatiska länderna har hört talas om Förintelsen, av dessa har 41 % svarat att Förintelsen överdrivits eller utgör en myt.

Oceanien

I såväl Australien som Nya Zeeland var, enligt resultaten, andelen antisemitiskt inställda 14 %.

Bakgrundsfaktorer

Generellt gäller att män och äldre personer bär på antisemitiska uppfattningar i högre utsträckning än kvinnor och yngre. I Västeuropa och Nord- och Sydamerika finns ett klart samband mellan utbildningsnivå och benägenhet att hysa antijudiska uppfattningar: personer med låg utbildning tenderar att bära på en antisemitisk inställning i högre grad än högutbildade. I Mellanöstern och Nordafrika är sambandet det motsatta.

Region är enligt resultaten en viktigare faktor än religion för benägenheten att hysa antisemitiska attityder. Muslimer är den religiösa grupp som har högst andel antijudiskt inställda. Dock visas att i Mellanöstern och Nordafrika har såväl muslimer som kristna högre andelar antijudiskt inställda än hos motsvarande grupper i andra delar världen; 75 % av dem som identifierar sig som muslimer och 64 % av dem som identifierar sig som kristna bär på en antisemitisk hållning. I Afrika söder om Sahara återfinns denna inställning bland 26 % av kristna och 18 % av muslimer. I gruppen kristna är det i Västeuropa 25 % och i Östeuropa 35 % som är antijudiskt inställda.  I gruppen muslimer är motsvarande siffra 29 % för Västeuropa och 20 % för Östeuropa.

Kunskap om Förintelsen

Globalt känner 54 % till Förintelsen. 33 % av dessa menar att historieskrivningen om folkmordet är rättvisande, 32 % anser att Förintelsen överdrivits eller utgör en myt. I Sverige känner 99 % till Förintelsen och 96 % anser att den historiska framställningen av den är rättvisande.

SKMA