Ny EU-undersökning: Judar i Europa ser antisemitism som stort problem

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2013 

En ny rapport om judars upplevelser och erfarenheter av antisemitism i åtta EU-länder, däribland Sverige, ger en oroväckande bild. Men undersökningen innehåller en del problem och resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

EU:s organ för grundläggande rättigheter, FRA, har med den nyligen publicerade rapporten Discrimination and hate crime against Jews in EU Member States: Experiences and perceptions of antisemitism lämnat det hittills tyngsta bidraget till vår förståelse av hur den judiska minoriteten i åtta medlemsländer – Belgien, Frankrike, Italien, Lettland, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Ungern – uppfattar sin situation när det gäller antisemitism. I de utvalda länderna bor mer än 90 procent av Europas judar och av dessa har 5 487 (äldre än 16 år) besvarat den öppna nätenkät som ligger till grund för rapporten. Undersökningen genomfördes mellan september och oktober 2012.

Bild FRA-studieDet är en viktig rapport och den första i sitt slag och det är glädjande att en undersökning som denna nu föreligger. Resultaten är i flera avseenden nedslående och oroväckande (mer om dessa nedan). Av denna anledning är det särskilt viktigt att något redogöra för vad rapporten inte handlar om och inte säger. För det första är det, vilket också påpekas i rapporten, inte möjligt att med den valda metoden få ett statistiskt representativt slumpmässigt urval. Däremot är det troligt att FRA lyckats nå ett representativt urval av de mera intresserade och engagerade. Det är emellertid inte självklart positivt eftersom det riskerar att blåsa upp resultatet.

För det andra saknas relevant jämförelsematerial att stämma av respondenternas upplevelser mot. Detta är dels en följd av att rapporten är den första i sitt slag, dels av att det inte genomförts jämförbara systematiska undersökningar av attityder gentemot judar för samtliga i studien ingående länder. Dessutom är mörkertalet stort. 75 procent av respondenterna hävdar att de inte rapporterar antisemitiska incidenter.

För det tredje, och kanske allvarligast, är det svårt att fastslå vilka incidenter som har kategoriserats som antisemitiska. Det är sagespersonernas upplevelser som redovisas, inte någon ”objektiv” sanning. Det framgår alltså inte varför viss diskriminering och vissa incidenter är att betrakta som antisemitiska, inte heller vad som visar att antisemitismen tilltagit på senare år, vilket en majoritet av de som besvarat enkäten anser. Uppenbarligen spelar massmedia och nätet en stor roll för uppfattningarna om antisemitismens utbredning och tillväxt. Det är därför viktigt att framhålla att massmedial uppmärksamhet kring en företeelse som antisemitism inte nödvändigtvis indikerar en ökning och att förekomsten av näthat mot judar och det mycket stora antalet antisemitiska sajter inte självklart säger något om antisemitismens utbredning.

Det är förvisso mycket möjligt att respondenternas bild är rättvisande men rapporten tillåter inte slutsatsen att antisemitismen tilltagit. För att kunna konkludera det krävs andra typer av studier.

Resultat

Undersökningens resultat pekar på att judar i de undersökta länderna överlag uppfattar antisemitismen som ett allvarligt problem, men de visar också upp en bild med tydliga skillnader länder emellan. Här följer en presentation av några av studiens resultat.

I genomsnitt uppfattar 66 procent av respondenterna antisemitismen som ett ”mycket stort” eller ”ganska stort” problem i sitt land. De högsta andelarna med denna uppfattning återfinns i Ungern och Frankrike med 90 respektive 85 procent, och den lägsta i Storbritannien med 48 procent. För Sverige var motsvarande siffra 60 procent.

På frågan huruvida antisemitismen under de senaste fem åren uppfattas ha ökat, legat på samma nivå eller minskat, svarade sammantaget 76 procent att problemet förvärrats. Det land som hade den högsta andelen som menade att situationen blivit mycket eller något sämre var Ungern med 91 procent. Frankrike hade den högsta andelen, 74 procent, som ansåg att antisemitismen ökat ”mycket”; totalt menade 88 procent av de franska respondenterna att utvecklingen försämrats mycket eller något. För Sveriges del var motsvarande siffra 80 procent, av dessa var det 37 procent som menade att antisemitismen ökat ”mycket”. Lägst andel hade Lettland med 39 procent.

Internet och medier

Undersökningen innehöll även en fråga om hur olika typer av antisemitiska yttringar uppfattades. Av de manifestationer som listades uppfattades judefientlighet på internet som det mest problematiska; i genomsnitt 73 procent av alla respondenter i samtiga länder såg detta som ett ”mycket stort” eller ”ganska stort” problem. En lika stor andel, 73 procent, menade att antisemitismen på nätet ökat under de senaste fem åren. 59 procent menade att antisemitiska uttryck i medier utgjorde ett mycket eller ganska stort problem och 54 procent uppfattade fientliga yttringar mot judar på gator och allmänna platser på samma sätt.

Hatet på nätet oroar många. Exemplet visar antisemitisk propaganda om att judar låg bakom 11/9-attackerna 2001 (skärmbild).

Hatet på nätet oroar många. Exemplet visar antisemitisk propaganda om att judar låg bakom 11/9-attackerna 2001 (skärmbild).

Av de svenska respondenterna såg 68 procent antisemitism på nätet och 54 procent antisemitism i medier som ett mycket eller ganska stort problem. 51 procent uppfattade antijudiska yttringar på gator och torg på samma sätt. 62 procent ansåg att judefientligheten på nätet ökat de senaste fem åren.

Incidenter

I genomsnitt 21 procent av alla respondenter uppgav att de under de senaste 12 månaderna personligen utsatts för verbala förolämpningar eller trakasserier och/eller fysiska attacker på grund av de är judar. Den högsta andelen, 30 procent, återfanns i Ungern, den näst högsta i Belgien, 28 procent, och den tredje högsta i Sverige, 22 procent.

27 procent av alla uppgav att de bevittnat hur andra judar utsatts för antisemitiska incidenter av detta slag. I Ungern var andelen 43 procent, i Belgien 35, i Frankrike 30 och Sverige 26 procent.

På motsvarande sätt angav 24 procent av alla respondenter i samtliga länder att familjemedlemmar, släktingar eller nära vänner utsatts för denna typ av incidenter under det senaste året. För svenskt vidkommande var andelen 22 procent. Enligt resultaten för samtliga länder drabbas unga (16-29 år) i högre utsträckning av antisemitiska kränkningar och angrepp än andra åldersgrupper.

I snitt 46 procent av samtliga respondenter oroar sig för att de ska utsättas för verbala antisemitiska smädelser eller trakasserier. Den största andelen återfinns i Frankrike med 70 procent. För Sveriges del var motsvarande siffra 32 procent.

Undviker symboler

I studien ställdes även frågan om respondenterna någonsin undvek att bära eller uppvisa föremål eller symboler, till exempel kippa, Davidsstjärna eller mezuza, som skulle kunna identifiera dem som judar. Av dem som ibland bar eller uppvisade denna typ av symboler var det, med undantag för Lettland, en majoritet i samtliga länder som uppgav att de åtminstone emellanåt undvek att göra så.

Sverige var det land som hade den högsta andelen, 34 procent, som ”alltid” undvek detta. 26 procent av de svenska respondenterna undvek det ofta och 19 procent emellanåt.

Övervägt emigration

På frågan huruvida respondenterna under de senaste fem åren övervägt att emigrera därför att de såsom judar inte känt sig trygga, svarade 48 procent i Ungern, 46 procent i Frankrike och 40 procent i Belgien att så var fallet. För Sverige var motsvarande siffra 18 procent.

Kopplas ihop med Israel

Mot bakgrund av att Mellanösternkonflikten, enligt tidigare studier, förefaller kunna utlösa antisemitiska reaktioner ställdes frågan huruvida den arabisk-israeliska konflikten inverkade på känslan av trygghet. I Frankrike och Belgien svarade runt 90 procent att konflikten hade stor eller ganska stor inverkan. För Sverige var motsvarande siffra 49 procent och för Ungern 15 procent.

På frågan om och i så fall hur ofta respondenterna upplevde att andra skuldbelägger dem såsom judar för den israeliska regeringens agerande, svarade i genomsnitt 44 procent att de kände så ”ständigt” eller ”ofta”. Den högsta andelen, 61 procent, återfanns i Belgien. För Sverige var motsvarande siffra 49 procent, till det kom en andel om 27 procent som sade sig uppleva detta emellanåt.

Våld och hot om våld

4 procent av alla respondenter uppgav att de, under de senaste 12 månaderna, utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld som varit skrämmande och där de tolkat angreppet som helt eller delvis motiverat av de är judar. Motsvarande siffra för de senaste 5 åren var 7 procent. Unga förefaller mest utsatta; 10 procent av respondenterna i åldersgruppen 16-29 år uppgav att de utsatts för våld eller hot under det senaste året. Vad gäller enskilda länder uppgav 7 procent i Belgien, 6 procent i Frankrike och 5 procent i Sverige att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna. För svenskt vidkommande uppgav 8 procent att de utsatts för detta under de senaste 5 åren.

Kränkande kommentarer

I undersökningen ställdes en fråga om utsatthet för antisemitism via till exempel kränkande eller hotfulla kommentarer som uttalats öga mot öga, på Internet, i mejl, sms, brev eller telefonsamtal eller genom andra hotfulla beteenden. 26 procent av samtliga respondenter sade sig ha utsatts för trakasserier av detta slag under de senaste 12 månaderna och 33 procent under de senaste 5 åren. För Ungern, som hade de högsta andelarna, var motsvarande siffror 35 respektive 43 procent, och för Sverige 21 respektive 33 procent.

Gärningsmän

När respondenter i samtliga länder som utsatts för denna typ av incidenter ombads att utifrån 16 olika svarskategorier, förutsatt att det var möjligt, beskriva gärningsmannen bakom det allvarligaste fallet av antisemitiska trakasserier, var de oftast valda kategorierna ”någon med extrema islamiska åsikter” (27 procent), ”någon med vänsterpolitiska åsikter” (22 procent) och ”någon med högerpolitiska åsikter” (19 procent). I studien påpekas att undersökningen inte ger någon information om på vilka grunder respondenternas identifikation av gärningsmännen sker, varför endast begränsade slutsatser kan dras av dessa resultat.

Få anmälningar

Av dem som under de senaste 5 åren sade sig ha utsatts för antisemitiska trakasserier uppgav 76 procent att de inte hade anmält den allvarligaste incidenten till polisen eller någon annan organisation. För de allvarligaste incidenterna som rör fysiskt våld  eller hot om våld var motsvarande siffra 64 procent och för vandalism av personlig egendom 53 procent. Det vanligaste svarsalternativet när det gäller skälen till att trakasserier inte polisanmälts var att ”ingenting skulle hända eller förändras av att incidenter anmäldes” (47 procent).

Bland svenska respondenter som uppgav att de utsatts för antisemitiska trakasserier under den senaste femårsperioden svarade 75 procent att de inte anmält den allvarligaste incidenten till polisen eller någon annan organisation. Även här var det vanligaste svarsalternativet i fråga om motivet till att inte göra en polisanmälan att man inte trodde att den skulle leda till eller förändra något (45 procent).

Diskriminering

19 procent av alla svarande i samtliga länder uppgav att de under de senaste 12 månaderna känt sig diskriminerade på grund av sin religion. Av dessa svarade 82 procent att de inte anmält detta till en myndighet eller organisation. 16 procent av de svenska respondenterna uppgav att de känt sig diskriminerade, 97 procent av dessa hade inte anmält detta.

Hela rapporten kan läsas här.

Röster ur FRA-rapporten

”Jag känner mig ibland chockerad över att mina barn, som är tredje generationens svenskar, inte känner sig trygga.” Man, 50–54 år, Sverige

”Jag skulle vilja bära en Davidsstjärna som smycke, men jag är rädd för att jag skulle angripas och ställas till ansvar för Israels politik.” Kvinna, 35–39 år, Sverige

”Igår målades ett hakkors på min brevlåda, på grund av mitt namn, och jag hade ingen aning om vad jag skulle göra åt det.” Kvinna, 25–29 år, Ungern

”De antisemitiska förolämpningar jag har mött kom inte från nynazister eller vänsterfolk, utan från vanliga människor ur den politiska mittfåran.” Man, 30–34 år, Tyskland

”Sedan jag började använda Facebook så har jag på några få år mött fler antisemitiska kommentarer än under hela mitt liv.” Kvinna, 50–54 år, Storbritannien

”Antisemitismen utgör idag en verklig fara i Frankrike. […] Diskussionsforum på internet och kommentarer på YouTube är fulla av antisemitiska och antisionistiska budskap.” Man, 45–49 år, Frankrike

”Jag är 65 år gammal och det är hopplöst. Hade jag varit yngre hade jag lämnat landet.” Man, 60–69 år, Ungern

 SKMA