”Vi ska respektera varandra”. Intervju med Elsa-pristagaren Siavosh Derakhti

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2012.

Elsa-priset är en ny årlig utmärkelse som delas ut av SKMA till unga som via sociala medier eller på annat sätt motverkar antisemitism och andra typer av fördomar. 2012 års Elsa-pris tilldelades den 21-årige Malmöbon Siavosh Derakhti, som grundade ”Unga muslimer mot antisemitism”. SKMA ställde några frågor till honom.

Grattis till Elsa-priset 2012. Hur reagerade du på nyheten att du tilldelats priset?

Det var en stor ära att få ta emot det första Elsa-priset någonsin. Det är ett bevis för mig att jag gör skillnad och att fler uppskattar mitt arbete mot rasism, fördomar och fientlighet. Det ger mig mer styrka och motivation för att fortsätta kämpa för alla människors lika värde.

Siavosh Derakhti. Foto: Expo
Siavosh Derakhti. Foto: Expo

Berätta lite om din bakgrund.

Jag är 21 år gammal och är uppväxt i Malmö, som är min hemstad. Jag gick på Malmö Latinskola, skoltiden var en jobbig tid i mitt liv. Men i dag studerar jag vidare, trots att jag tidigare aldrig ens tänkt på att läsa vidare, för skolan var inget för mig. Men man mognar med tiden och nu vill jag lära mig nya saker och få en akademisk utbildning.

Varför började du engagera dig mot antisemitism och rasism?

Vi alla är människor och jag kämpar för alla människors lika värde. Rasism ökar runt om i Europa och hatet mot judar, muslimer och romer ökar konstant. Vi människor måste lära oss av varandra och se till att ungdomar får rätt kunskap i tidig ålder. Man måste våga prata om problemen som uppstår i samhället, det är inte okej att blunda bort den främlingsfientlighet som har tagit fart i Europa.

Har du själv märkt av antisemitism i Malmö?  

Jag har ju fått höra hur en del av människor beskyller alla judar för staten Israels politik. Man drar alla över en kam. Det är ett bevis på okunskap bland människor i samhället, det är av ilska, hat, missnöje och okunskap som rasismen ökar. Sedan har jag läst att vissa judar tyvärr känner sig otrygga i Malmö. Jag tycker det är väldigt hemskt och sorgligt att judar känner sig rädda och förtryckta i ett demokratiskt land som Sverige.

Vad säger du till dem som gör judar ansvariga för Israels politik?

Många som har kunskaper, och kan historia och religion, förstår att man inte kan dra alla över en kam och beskylla judar i Malmö eller Sverige för staten Israels politik. Man måste få kritisera Israels politik, men inte genom att ge alla judar skulden för den eller kränka religionen. Man måste förstå skillnaden, och man måste även vara försiktig när man ger kritik på någonting. Man ska få lov att kritisera hur mycket man vill så länge man inte kränker någon.

Hur har skolan och lärare hanterat problemet med antisemitism?

Av mina erfarenheter, väldigt dåligt. Tyvärr vågar många lärare och skolor inte ens prata om vardaglig rasism och andra sådana problem som finns runt om i världen. Det är viktigt att prata om alla människors lika värde och våra mänskliga rättigheter.

Du och dina vänner i nätverket ”Unga muslimer mot antisemitism” gjorde en film i samband med ert besök i Auschwitz, som du sedan visat i skolor. Hur har elever reagerat på den?

Alla som jag har visat den för tycker det är en hemsk och tung film, men de flesta reagerar positivt. Jag lyfter även upp folkmord som förekommer i världen i dag och som har ägt rum efter Förintelsen.

Du har sagt att nätverket tunnats ut. Vad kan du göra för att få det att växa igen?

Att komma ut till många skolor, föreningar, organisationer, fritidsgårdar, kommuner, tjänstemän, politiker och hålla föreläsningar, workshops, seminarier och visa bilder och min film från Förintelsen. Vårt mål är att rekrytera framförallt ungdomar för att ge dem en bredare utbildning om rasism, fördomar, folkmord, hatbrott, antisemitism, islamofobi, antiziganism och även göra olika studieresor till platser i världen där folkmord ägt rum.

Ditt arbete riktar sig även mot islamofobi, antiziganism och andra typer av rasism. Hur yttrar sig fientligheten mot muslimer, romer och mörkhyade i Malmö?

Romer är utsatta genom att många tyvärr lever i utanförskap och inte får så mycket hjälp av samhället. Vi har romska tiggare på våra gator, som vi bara passerar förbi utan att ens tänka ”hur kan de ha blivit tiggare i ett land som Sverige?” Mörkhyade har fått stå ut med mycket runt om i Sverige och fientligheten mot somalier är stor. Mot muslimer är hatet större än någonsin tidigare i Europa. Nätrasismen ökar och många använder Facebook för att bedriva en hatkampanj mot muslimer. Vi har till och med ett svenskt parti i riksdagen som jämför islam med nazism.

Du är själv muslim. Har du personligen drabbats av antimuslimska fördomar?

Jag har personligen drabbas av hatbrott när jag har fått höra hemska saker där vi muslimer målas ut som terrorister, hedersmördare och kvinnoförtryckare. Det är förfärligt att detta accepteras, det räcker nu med rasism, fördomar, hat. Nu måste vi agera och nu måste vi kämpa mot rasism, för ett bättre Sverige.

Hur kommer du att arbeta mot antisemitism och rasism i framtiden?

Fortsätta föreläsa, samtala och göra min röst hörd, och besöka koncentrationsläger och olika områden där folkmord begåtts. Det är viktigt att dela med sig av sin kunskap och se till att vi inte hatar. Vi ska älska, vi ska sprida lycka, kärlek, och vi ska respektera varandra. Respekt föder respekt och, tyvärr, hat föder hat. Låt ingen hamna utanför, tillsammans kan vi kämpa för en bättre framtid för våra barn. Kärlek, fred och respekt.

Intervjuare: Henrik Bachner.