Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

Lögner från början till slut

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborgs senaste försök att rättfärdiga Donald Boströms famösa artikel från 2009 misslyckades. När även radioprogrammet Medierna påpekade att ingenting nytt framkommit som skulle kunna ge Aftonbladet och Boström rätt, använde Linderborg sin egen sida för att ventilera sitt raseri. Svaret bestod av en serie lögner, skriver Charlotte Wiberg.  

För några veckor sedan sände det mediagranskande radioprogrammet Medierna ett inslag om den återuppväckta Boström-affären och Aftonbladets triumferande segerproklamation. Medierna fann, inte överraskande, att det inte direkt kommit fram något nytt sen sist som skulle kunna ge Åsa Linderborg och Aftonbladet rätt. Att det Boström, Filter och Aftonbladet Kultur hänvisar till som nya uppgifter handlar om något som uppdagades i Israel redan för tio år sedan, och som givit upphov till en mängd rättsprocesser sedan dess. Att det enda som Boströms artikel åstadkommit är att den här skandalen rörande organstölder och annat på det rättsmedicinska institutet Abu Kabir åter … Läs resten

SKMA:s nyhetsbrev december 2012

Läs Nyhetsbrevet som pdf.

Läs resten

Ledare: Bakom fasaden

Willy Silbersteins ledare publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2012.

Uppdraget att leda Svenska kommittén mot antisemitism är nästan alltid givande. Men ibland är det särskilt tillfredställande.

Så var det en – i dubbel bemärkelse – mörk dag i november. Vi var många i Stockholms synagoga, vi hade samlats för att hedra minnet av den nazistiska pogromen i november 1938, den så kallade ”Kristallnatten”.

Och, för första gången, också för att dela ut Elsa-priset.

Den allra första mottagaren av detta fina pris är Siavosh Derakhti. Han har grundat ”Unga muslimer mot antisemitism” och har gjort stora och viktiga saker – på eget initiativ.

Siavosh utbildar sig till fritidsledare. Han har arrangerat en elevresa till förintelselägret Auschwitz, där spelade han också in en film som han visat för skolelever och andra grupper.

Vad som gör det extra viktigt är att Siavosh verkar i Malmö, där behovet av kamp mot fördomar och antisemitism … Läs resten

Antisemitismen i Ungern

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2012.

De antijudiska strömningarna i dagens Ungern hämtar näring ur historiska traditioner, men ska även ses i skenet av en pågående kulturkamp. Ervin Rosenberg om hur regeringen Orbán övertagit och förverkligat viktiga delar av extremhögerns program.  

Antisemitism och judehat är inte av färskt datum i Ungern. Inledningsvis vill jag formulera följande föga revolutionerande påstående: judefientligheten har sin grund i den av kyrkan predikade lära som under århundradenas lopp gjort de s k breda lagren mottagliga för judehatets argument. Från kyrkofäderna och fram till mitten av förra århundradet har kyrkan – alltsedan den romerske kejsaren Theodosius tid oskiljaktigt sammanflätad med den världsliga makten – stämplat judarna som gudsmördare, mänsklighetens fiender och Satans anhang, trängt ut dem ur samhället, gjort dem rättslösa och utlämnat dem åt godtycke och våld. Ungern kristnades på tiohundratalet och har sedan dess följt kyrkomötenas beslut.

Jag ser det som nödvändigt att … Läs resten

Judehat på krogen

Artikeln publicerades i SKMA Nyhetsbrev december 2012.

Besök en vanlig krog med kippa på huvudet och reaktionerna kan komma snabbt. De judar som öppet visar sin identitet riskerar att utsättas för grova trakasserier, utan nämnvärd reaktion från omgivningen. Allt detta säger oss något om Sverige år 2012, skriver Mathan Ravid.

Först trodde jag att han skämtade. – Skrek de verkligen det?, försökte jag. De där borta, som ser ut som ett gäng vanliga Uppsalastudenter? Efter upprepade försäkringar från min vän Carl lade sig en olustig stämning över vår grupp.

Kvällen hade ju börjat så bra. Jag hade bjudit hem några vänner från judiska studentföreningen i Uppsala. På menyn stod ”Sabbatsmiddag” i goda, sekulära vänners lag. Som vanligt brydde vi oss föga om diverse matregler eller ritualer. Vi behandlade vilodagen som många svenska judar gör mest – en chans till ”fredagsmys på svenskjudiska”, om man så vill.

Till slut bestämde … Läs resten