Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som förebygger och motverkar antisemitism och rasism

SKMA:s Nyhetsbrev oktober 2012

  • En stärkande promenad. Ledare av Willy Silberstein
  • 400 deltog i kippavandring
  • Attentat i Malmö – möte i Stockholm
  • FPÖ:s ledare spred antisemitisk bild
  • Ledare i Tro & politik ser judisk konspiration bakom europeisk rasism. Av SKMA
  • Oklar hållning till antisemitism. Av SKMA
  • En räcka av felaktigheter. Av Torbjörn Jerlerup
  • Sant eller falskt, oviktigt enligt Wahlström & Widstrand. Av SKMA
  • EU-stöd till SKMA:s läromedel
  • Israel som alibi för antisemitism. Av Norman Geras
  • ”Tystnad rådde på Lidingö efter 1945”. Av Erik Eriksson
  • När är det en anka? Av Charlotte Wiberg
  • Studieresa till Ukraina och Polen. Av Lena Jersenius
  • Svåra minnen. Av Peter Götell
  • Läs Nyhetsbrevet som pdf.

    Läs resten

    En räcka av felaktigheter

    Artikeln publicerades i SKMA:s Nyhetsbrev oktober 2012.

    Torbjörn Jerlerup om Ingmar Karlssons bok om sionismen.

    Tidigare i år kom det ut en bok som borde ha väckt mer uppmärksamhet än den gjorde. Det är den före detta diplomaten och Mellanösternkännaren Ingmar Karlssons bok om Israel och sionismen: Bruden är vacker men har redan en man (Wahlström och Widstrand). Boken är ensidigt negativ till ämnet, sionismen, och det finns falska, antisemitiska citat i den.

    Karlssons ensidighet är typisk för debatten om sionismen i Sverige. Ganska ofta hör man påståenden som att ”sionism är rasism”.

    Att sionismen skapades som en strävan för nationellt självbestämmande för judar, som en sorts ”självförsvar” mot hat, folkmord och diskriminering, berättas sällan. Inte heller att det har funnits lika stora åsiktsskillnader bland sionisterna som bland parterna i den svenska politiken.

    De rena felaktigheterna börjar redan när Ingmar Karlsson skriver om sionismens ”fader” Theodor Herzl. Så här citerar … Läs resten

    Svåra minnen

    Artikeln publicerades i SKMA:s Nyhetsbrev oktober 2012.

    Norge under den nazityska ockupationen och uppgörelserna efter kriget stod i fokus för den studieresa till Oslo och Värmland som Forum för levande historia och SKMA arrangerade i september. Journalisten Peter Götell deltog.

    I höst är det sjuttio år sedan en stor del av Norges judar greps och deporterades till dödsläger i Polen. Endast några tiotal överlevde av de sjuhundrasjuttiosju som hamnade där. Ungefär ett tusental kunde fly till Sverige, några gömde sig i Norge och skulle sannolikt ha hittats allt eftersom och drabbats av samma öde som dem som skeppades iväg. Förintelsen av judar har även en norsk historia.

    I sköna Bygdöy, en av Oslos finare stadsdelar, ligger Centret för studier av holocaust och livssynsminoriteter (HL). Det är inrättat i Vidkun Quislings bostad Villa Grande (Gimle) och bildades 2005 som en del av en uppgörelse mellan norska staten och Norges judenhet. Den … Läs resten

    Studieresa till Ukraina och Polen

    Artikeln publicerades i SKMA:s Nyhetsbrev oktober 2012.

    Sommaren 2012 arrangerade SKMA en studieresa till Förintelsens platser i Ukraina och Polen. Lena Jersenius, som ledde resan, rapporterar.

    I slutet av juli reste en grupp svenska lärare och andra intresserade till Warszawa och vidare till Lviv i västra Ukraina. Syftet med resan var att studera det judiska livet och vad som hände under andra världskriget i östra Galizien, ett område som före kriget var en del av Polen.

    I detta område fanns före andra världskriget en stor och vital judisk befolkning. Centrum var staden Lviv, där det judiska livet blomstrade i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Här fanns ett flertal synagogor, judiska teatrar, skolor och sjukhus. Man publicerade ett stort antal tidningar och böcker på jiddisch och hebreiska. Under mellankrigstiden blev de ekonomiska tiderna kärvare, vilket fick stora konsekvenser för den judiska befolkningen. Judiska affärer fick stänga och många avskedades … Läs resten

    När är det en anka?

    Artikeln publicerades i SKMA:s Nyhetsbrev oktober 2012.

    Gästkrönika av Charlotte Wiberg

    I en understreckare i Svenska Dagbladet (”Gud kan vara yngre än man trott”, 14/9) kunde man nyligen läsa att författaren Michael Onfray under en fransk debatt anklagats för ”det mest förbjudna” – nämligen antisemitism. Vad debatten handlade om kan kvitta; det är just den där formuleringen som är intressant. Formuleringen om antisemitism som ”det mest förbjudna”. Därefter fick läsaren veta att Onfray försvarats av någon som själv är jude.

    Det är så exemplariskt. Som det brukar se ut. En utandning om antisemitism blir till något liknande en anklagelse om brott mot mänskligheten, och genast kommer det judiska vittne fram som ska rentvå den anklagade. Som vid avnazifieringsprocesserna efter andra världskriget.

    Om min associationsbana verkar alltför brutal så kan jag försvara mig med att det ju är just vad som hände under nazismen som är orsaken till att antisemitism i … Läs resten