Antisemitism i Europa. Resultat från studien Group-focused Enmity

Texten publicerades i SKMA:s Nyhetsbrev juni 2011

Av Andreas Zick och Beate Küpper

Attitydundersökningen Group-focused Enmity har rönt stor uppmärksamhet i Europa. Resultaten, som gäller inställningen till judar, muslimer och andra grupper i åtta EU-länder, är på många sätt oroväckande. Här presenterar de tyska forskarna Andreas Zick och Beate Küpper, som ledde studien, några av de resultat som rör antisemitismen.

Antisemitismen har en lång och förödande historia i Europa, med Förintelsen som den mest förskräckande yttringen. Men den är inte bara historia. Även om man i vissa samhällen gjort stora satsningar på utbildning om Förintelsen och genomfört kampanjer mot antisemitism, så sprider den sig fortfarande över världen. I denna korta artikel presenterar vi, utifrån vår studie Group-focused Enmity in Europe (Gruppcentrerad fientlighet i Europa), några resultat som rör antisemitismen i dagens Europa, dess uttrycksformer och samband.

Studien av gruppcentrerad fientlighet genomfördes 2008 av de två författarna till denna artikel tillsammans med en internationell grupp av experter inom fördomsforskningen. Vi genomförde telefonintervjuer i åtta europeiska länder. I varje land deltog ett representativt urval om 1000 respondenter från 16 års ålder och uppåt. De länder som ingick i undersökningen var Storbritannien, Frankrike, Holland, Tyskland, Italien, Portugal, Polen och Ungern.

Sverige ingick i en förberedande test som genomfördes 2006 och omfattade 150 svenska respondenter, men kom av ekonomiska skäl att inte ingå i huvudundersökningen. Det urval av resultat som gäller Sverige, som vi hänvisar till i denna artikel, måste därför tolkas med försiktighet.

Antisemitismens uttrycksformer
Antisemitiska attityder och stereotyper bygger på uråldriga myter om judars egenskaper. De legitimerar diskriminering, utestängning eller till och med mord och utplåning. Antisemitiska myter kan vara politiska (t. ex. den gamla konspirationsmyten om att judar har för stort inflytande i världen), ekonomiska (t. ex. sammankopplingen mellan judar och pengar), religiösa (t. ex. påståendet att judar är skyldiga till Jesu död) eller rasistiska (t. ex. påståenden om judars ”speciella karaktär”).

Dessa traditionella myter har också tagit sig moderna uttryck och kan förekomma i argumentation som rör Förintelsen (som t. ex. påstås exploateras av judarna) eller Israels politik gentemot palestinierna (t. ex. när den associeras med nazistiska förbrytelser). I dessa sammanhang tydliggörs hur antisemitiska yttranden ofta förvandlar offer till gärningsmän (och tvärtom), hur de fungerar som ”rumsrena argument” för antipati mot judar samtidigt som de skänker befrielse åt dem som bär på antisemitiska attityder.    

Utbredning i Europa
I studien av gruppcentrerad fientlighet i Europa mätte vi antisemitiska attityder genom ett stort antal påståenden som omfattade olika uttrycksformer. De svarande ombads ange huruvida de instämde eller tog avstånd utifrån en fyrgradig skala som sträckte sig från 1 = tar helt avstånd, 2 = tar delvis avstånd, 3 = instämmer delvis till 4 = instämmer helt.

En fjärdedel av de intervjuade européerna (24,5%) instämde delvis eller helt med den traditionella antisemitiska konspirationsmyten att ”judar har för stort inflytande i [land]”.

Andelen som instämde var lägst i Holland (6%) (den var ännu något lägre i det lilla svenska förtestet). Den högsta andelen instämmande fanns i Polen (49%) och Ungern (69%). Dock var det även i Frankrike så många som en av fyra och i Italien, Portugal och Tyskland en av fem som helt eller delvis instämde i detta öppet antisemitiska påstående.

41% av de intervjuade européerna menade att ”judar söker dra nytta av att ha varit offer under nazitiden”, en utsaga som förvandlar offer till förövare. Den jämförelsevis lägsta andelen instämmande fanns i Holland (17%) – den var nästan lika låg i Sverige – men återigen högst i Polen (72%) och Ungern (68%). En påtagligt hög andel som instämde i påståendet återfanns emellertid även i Portugal (52%), Tyskland (49%), och Italien (40%). Att en så hög andel instämmande noterades i Tyskland är särskilt anmärkningsvärt med tanke på förbudet mot antisemitism och dess avsaknad av legitimitet i det offentliga rummet, men också mot bakgrund av de insatser som gjorts vad gäller hågkomst och utbildning om Förintelsen.  

Närmare en tredjedel (31%) av respondenterna instämde i påståendet att ”judar bryr sig i allmänhet inte om någonting eller några andra än sin egen grupp”. Detta påstående speglar en fientlig antydan om judars föregivna karaktär, och än en gång även en sorts dold och spegelvänd skuld för utestängandet av judar. Även på denna punkt uppvisas samma mönster vad gäller skillnader mellan länder, med lägst andel instämmande i Sverige.

Å andra sidan ansåg närmare två tredjedelar (62%) av alla respondenter att judar ”berikar vår kultur”. En tredjedel (38%) tog avstånd från detta påstående, återigen med de högsta andelarna i Portugal, Polen och Ungern. Avståndstaganden från detta påstående gick hand i hand med andra antisemitiska uppfattningar, det vill säga, de respondenter som avvisade uppfattningen att judar berikar vår kultur tenderade att i högre grad också instämma i öppet antisemitiska påståenden.

Subtil form
Undersökningen studerade även den moderna, subtila form av antisemitism som döljer sig bakom kritik av Israel, men som ger uttryck för nedvärderande stereotyper eller jämförelser. Kritik av Israel är naturligtvis inte nödvändigtvis antisemitisk, men många kritiserar Israels politik såsom judisk. Fördomsfulla strategier, som bruket av dubbla måttstockar och pars pro toto-argument (när alla judar runt om i världen görs ansvariga för Israels politik), förekommer på ett tydligt sätt när det gäller Israel: 46% av européerna instämmer helt eller delvis i påståendet att ”Israel bedriver ett utrotningskrig mot palestinierna”, det  vill säga, i en utsaga som associerar till nazismens förbrytelser.

Andelen som instämmer i detta påstående är anmärkningsvärd inte bara i Syd- och Östeuropa, utan även i Västeuropa (Tyskland 48%, Storbritannien 42% och Holland 39%), inklusive Sverige. Ett mycket likartat mönster framträdde när det gäller påståendet ”Med tanke på Israels politik kan jag förstå varför människor tycker illa om judar.” Denna ursäkt för antisemitism, som också använder sig av Israels politik, fick stöd av 37% av européerna. 

Antisemitism och gruppcentrerad fientlighet
Fördomar har den destruktiva kraften att såväl kränka offren som förgifta samhällsklimatet och befrämja diskriminering, exkludering, hat och våld. Antisemitismens historia lär oss hur genomgripande fördomar kan förstöra människors liv och värdighet. De empiriska resultaten från undersökningen tyder på att antisemitiska attityder har ett samband med andra typer av fördomar och att de binds samman genom ett syndrom av gruppcenterad fientlighet vilket grundas på en generell ideologi som säger att alla människor inte har lika värde [ideology of inequality] (se bild).  

Att tro på en sådan ideologi innebär att bejaka sociala hierarkier som bygger på vissa gruppers ”över-” respektive ”underlägsenhet” utifrån uppfattningar om, till exempel, föregivna av ”naturen” eller ”Gud” bestämda egenskaper, ”ekonomisk värdelöshet”, en föreställd ”lägre form av civilisation” eller ett så kallat ”abnormt” sexuellt beteende.    

Individer som på ett generellt plan bejakar gruppbaserade hierarkier – det vill säga, som stöder idén att vissa grupper är mer värda än andra och avvisar tanken på likvärdighet – är mer benägna att nedvärdera inte bara judar utan även exempelvis invandrare, svarta, muslimer, kvinnor och homosexuella. Detta gäller inte nödvändigtvis för varje enskild individ, men det stämmer för genomsnittet av denna befolkningsandel i alla de åtta länderna. Vi menar att en rad olika slags fördomar har till syfte att upprätthålla eller förstärka den egna gruppens och därigenom också den enskilda gruppmedlemmens status, och hålla grupper med låg status kvar på deras underlägsna plats.

Som påpekades ovan skiljer sig européer åt när det gäller stöd för öppen antisemitism (i fråga om Israelrelaterad antisemitism var skillnaderna något mindre), rasism, sexism och homofobi, där nivåerna generellt sett var högre i Polen, Ungern och i viss utsträckning även Portugal. Men vad gäller negativa attityder till invandrare och muslimer så finns en större överensstämmelse européer emellan, med något lägre nivåer i Sverige. Sammantaget instämde till exempel ungefär hälften av respondenterna i påståendet att det finns ”för många invandrare” i deras land. Den högsta nivån uppmättes i Storbritannien och Italien (62%), lägre i Frankrike (40%). Undantaget var Polen (27%).

Den faktiska andelen invandrare i ett land förefaller inte att spela någon roll för de attityder som avspeglas. Ser vi till inställningen till muslimer så instämde över 40% (undantagen var Frankrike 36% och Portugal 27%) i påståendet att det finns ”för många muslimer” i det egna landet – detta trots den i faktiska termer låga procentandelen muslimer i flertalet länder. Framför allt ansåg de svarande att ”muslimers attityder till kvinnor” stod i konflikt med deras egna värderingar (samtidigt som 60% menade att kvinnor borde ta ”sin roll som hustru och mor på större allvar”).  

Slutsatser
Enligt undersökningens resultat varierar antisemitismens utbredning i Europa. Nivåerna är jämförelsevis låga i Storbritannien och Holland. Det gäller även för Sverige, i den utsträckning slutsatser kan dras av den lilla förtest som gjordes där. Betydligt högre nivåer uppmättes i Portugal och framför allt i Polen och Ungern.

Men när det gäller moderna antisemitiska uttryck är nivåerna påfallande höga även i Västeuropa, inklusive Sverige. Även i länder där öppen antisemitism är illegitim förs den fram via omvägar och kommer framför allt till uttryck genom att antisemitiska stereotyper och ideologier vävs in i diskussionen om Israel.  

Bortsett från alla de historiska skillnader som föreligger är antisemitismen nära knuten till andra fördomar. De binds samman av en ideologi som avvisar principen om alla människors lika värde, som på ett generellt plan bejakar gruppbaserade hierarkier och understödjer privilegier för grupper med hög status samtidigt som den förordar diskriminering av föregivet mindervärdiga grupper, definierade genom etniska, kulturella, religiösa och sociala markörer.

När sociala normer försvagas på ett sätt som innebär ökad acceptans för negativa attityder gentemot specifika grupper så är detta en varningssignal, då det kan leda till en allmänt ökande gruppcentrerad fientlighet. Kampen mot antisemitism bör därför även ta sikte på den förenande ideologiska dimensionen, förnekandet av alla människors lika värde. Detta i syfte att förhindra att nedvärdering och fördomar sprids och drabbar allt fler grupper.

                                                                        ***

Undersökningen finansierades med stöd av flera privata stiftelser, däribland Compagnia di San Paolo, Volkswagen Foundation, Freudenberg Stiftung, Groeben Stiftung och Amadeu Antonio Stiftung. Ytterligare stöd erhölls från The Institute for Interdisciplinary Research on Conflict and Violence vid Bielefeld-universitetet.

För den fullständiga rapporten, se www.uni-bielefeld.de/ikg/zick/ZicketalGFEengl.pdf

Andreas Zick och Beate Küpper

Andreas Zick är professor i Socialization and Conflict Research vid Universität Bielefeld och medlem av Institute for Interdisciplinary Research on Conflict and Violence i Bielefeld. Fil.dr Beate Küpper är verksam vid Institute for Interdisciplinary Research on Conflict and Violence vid Universität Bielefeld.

Översättning: Henrik Bachner. Tack till Stéphane Bruchfeld för hjälp med vissa passager.